Warning: Undefined variable $fm_appid in /home/undervis/public_html/wp-content/plugins/facebook-members/facebook-members.php on line 71
JOSEFIN ENGLUND
Denna artikel undersöker hur de samhällshygieniska upplysningsinsatser och reformprogram som sjösattes i Sverige kring sekelskiftet 1900, i kölvattnet av bakteriologins genombrott, syns i vardagsföreställningar genom idealbilder i kontaktannonser. Tidigare forskning om renlighet, hälsa och kön, baserad på statligt och institutionellt material, menar att ideal om hälsa och renlighet genomsyrade samhället under perioden 1890–1940. Det vore rimligt att anta att dessa ideal också lyftes fram av kontaktannonserande. Beskriver, och i så fall hur, livspartnersökande män och kvinnor den ideala kvinnan och den ideale mannen utifrån hälsa och hygien?
Från slutet av 1800-talet växte de samhällshygieniska ambitionerna och den vetenskapliga medicinen etablerades allt mer, bland annat genom bakteriologins genombrott. Folk utsattes under 1800-talet för, menar Jonas Frykman och Orvar Löfgren, ”systematisk propaganda” med syftet att uppfostra dem till ”rena i tanke och gärning”. Denna process var könskodad, påpekar Lars-Henrik Schmidt och Jens Erik Kristensen, och visar hur danska kvinnor under 1900-talet fostrades till goda husmödrar bland annat genom tidskrifter och hushållsskolor. Fostran till renlighet och sundhet fick även i Sverige ett uppsving, särskilt under perioden kring sekelskiftet 1900, men även under mellankrigstiden då oron för den svenska nativiteten växte.
Tidigare forskning om hälsa och hygien ur ett genusperspektiv visar att ideal om hälsa och hygien genomsyrade hela samhället under perioden. Schmidt och Kristensen beskriver hur renlighetsprojektet sipprade ner i vardagslivet. Utifrån detta framstår periodens renlighetsiver som ett ovanifrånprojekt med familjer och individer som motsträviga objekt. Eva Palmblad och Bengt Erik Eriksson hör till dem som i sin beskrivning av samhälleliggörandet av hälsoarbetet problematiserar ett paternalistiskt förhållningssätt där ”den stora massans tröghet” varit en utmaning för de ”upplysta”.
De upplysningsinsatser och reformprogram som sjösattes under första halvan av 1900-talet var till stor del avsedda att omforma vardagsföreställningar hos den breda folkmassan. Men trots att familjen, hemmet och vardagen betraktades som centrum för den tillrättaläggande renlighetsambitionerna har familjebildarna sällan själva fått komma till tals. Syftet med föreliggande artikel är att undersöka om de samhällsfostrande ambitionerna rörande tanke och gärning under perioden 1890–1940 också syns också avspeglas i kontaktannonser. Beskriver, och i så fall hur, livspartnersökande män och kvinnor den ideala kvinnan och den ideale mannen utifrån hälsa och hygien?
Att undersöka livspartnersökande mäns och kvinnors ideal rörande hälsa och hygien, genom närstudier av deras beskrivningar av sig själva och av sin idealpartner, kan belysa familjens och vardagens relation till den hygienmedicinska upplysningens inflytande under denna period. Begreppen hälsa och hygien undersöks utifrån vilka egenskaper som kontaktannonsörerna lyfte fram som åtråvärda. Här används kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. De uttryck för hälsa och hygien som utifrån detta är i fokus i artikeln är beskrivningar relaterade till hemmet (skötsel och omsorg), kroppen (omvårdnad, sjukdomsstatus och kraft) och försörjning.
Studien bygger på empiri om hygien och hälsa från en databas bestående de första 250 kontaktannonserna ur Dagens Nyheter 1890 (1891/1892), 1900, 1910, 1920, 1930 och 1940 författade av vardera kön. Tidningens annonsmarknad erbjuder en mycket fördelaktig kontinuitet och hade en stor upplaga och bred läsekrets. Den inblick läsaren får i annonsörernas sammansättning ger intryck av att de ur ett geografiskt och socioekonomiskt perspektiv var en relativt heterogen grupp.[4]
Hälsa och hygien i kontaktannonserna
I detta avsnitt studeras förekomsten av olika egenskaper rörande hälsa och hygien. Avsnittet lyfter också beskrivningar av hälsa och hygien som uttrycker personlighetsdrag och beteende.
Ärade Damer.
Vilken storväxt, hurtig flicka vill i äktenskapligt syfte göra bekantskap med en frisk och rask norrlänning (trävaruhandl.)
Trävaruhandlaren var en av dem som under 1900-talets första hälft ansåg det gångbart att beskriva den ideala livspartnern utifrån egenskaper relaterade till hälsa och hygien.
Sett till hela perioden var det främst hygien som lyftes fram som ideal, till exempel skötsel av hem och kropp. Samtidigt var det också dessa egenskaper som fluktuerade mest över tid. Detta medan egenskaper relaterade till hälsa, som sjukdom och kroppslig kraft, stadigt tappade i betydelse. Som mest betydelsefullt var hygien 1890 och 1930. Fram till 1920 följde betydelsen av hälsa respektive hygien i livspartneridealen varandra relativt väl. Däremot verkar hälsa – som ett tillstånd av eller en frånvaro av sjukdom – 1930 och 1940 tydligare framträda som något annat än den hygien man själv skapar.
Hälsa, som sjukdomsstatus och kroppslig kapacitet, förekommer främst 1900 och 1920, men har inget större inflytande under den undersökta perioden. Den vanligaste beskrivningen var att annonsören eller den tilltänkta partnern var ”frisk”; exempelvis önskades i en annons en ”flicka eller enka med 8,000 kronor, frisk”.
Den hälsosamma idealpartnern var alltså främst frisk, men även sund. ”Sund” i detta sammanhang handlade mer om påverkbar livsföring än avsaknad av sjukdom. Ett exempel på användningen av ”sund” är: ”Finns det någon verkligt sund man i 35-årsåldern som tycker om friluftsliv o. musik, har ideella intressen o. för övrigt är ’en bra karl …”
Hälsa kunde också beskrivas i termer av styrka; ord som ”välväxt”, ”storväxt” och ”stark” signalerade kraft och vitalitet, och 1890 kunde den ideala livspartnern också vara viril och ha god vigör. Mellankrigstiden var den tid då just kroppslig styrka fick en särskild betydelse. Ett exempel på detta är den friske och raske norrlänningen som 1920 sökte en ”storväxt hurtig flicka”.
Hygien kopplad till omsorg och skötsel om kroppen fick, även om det inte var någon radikal förändring, en större del i livspartneridealen 1930 och 1940.
Hälso- och hygienrelaterade uttryck användes under perioden också för att beskriva beteende och personlighet. Man kunde till exempel ha ”sunda åsikter”, ”vårdad uppfostran” och ”rena sinnelag” och ”rent hjerta”. Uttryck som ”sund till kropp och själ” förekommer i några fall. Ett annat uttryck som förekom var ”städad, främst 1920, som här betraktas som ett sätt att beskriva skötsamhet. Beskrivningar rörande hälsa och hygien kan på detta sätt ses som en del i ett skötsamhetsideal.
Sammanfattningsvis framstår hygien som betydelsefullt under perioden, och detta beror till stor del på dess nära relation till hemmet och hushållet. Kunskap om hemmet och hushållets skötsel var framträdande under hela perioden, men var som mest gångbart 1890 till 1910. Detta talar i viss mån emot den Schmidts och Kristensens bild av ”nedsippring” och av den ovan beskrivna hygienupplysningen. Samtidigt var det just efter denna tid – 1930 – som professionaliseringen av hemmets hygien framträder i annonserna då hembiträdena dyker upp, vilka var en efterfrågad arbetskraft i statliga satsningar för ökad hälsa och hygien hos befolkningen.
”Framförallt bör hon vara frisk” – den ideala kvinnan
Hem- och hushållsegenskaper hängde inte bara samman med ideal rörande hälsa och hygien – de var en del av dem, och här kan vi i kontaktannonsörernas beskrivningar se hur dessa relaterade till kön.
Damer!
En medelålders Man med god social ställning, godt hem och 15,000 kr. årlig inkomst önskar, möjligen för äktenskaps ingående, stifta bekantskap med en bildad, god och allvarlig flicka eller enka med jämnt lynne, väl hemmastadd i husliga göromål, åldern 23–35 år. Framförallt bör hon vara frisk och äfven se bra ut …
Hälsa och hygien rörande kvinnan handlade främst om hemmet och hushållet. Både män och kvinnor livspartnersökande framställde hem och hushåll som kvinnans. Ser man till relationen mellan könen över tid skedde emellertid en förändring mot en mer jämlik syn. Fram till 1930 framställdes kvinnan utifrån egenskaper rörande hälsa och hygien främst som ”huslig”.
Egenskaper kopplade till hemmet och hushållet minskade över tid, bortsett från en mindre ökning år 1930. Generellt minskade beskrivningarna av kunskap i kontaktannonserna, samtidigt som uttryck för intresse ökade. Detta kan tolkas som att skötsel och omvårdnaden förutsattes vara en del av kvinnligheten, snarare än en uppgift som tilldelades kvinnan.
Friskhet, förstådd som frånvaro av sjukdom, utgjorde den absolut vanligaste hälsobeskrivningen av den ideala kvinnan i annonserna under perioden. Ett exempel återfinns i en annons från 1920 skriven av en dam som utlovade att hon var ”frisk och sund”. En annan som tog upp sin hälsa var en flicka som 1892 skrev att hon var vid ”god helsa”. Hon hade dessutom ”friskt humör”, vilket – precis som ”jämt lynne” i den inledande annonsen – skulle kunna signalera god (psykisk)hälsa. När en lantbrukare 1930 sökte hustru handlade det mest troligt om behovet av att vara två i arbetet: ”ev. äktensk. önskar ung duktig lantbrukare med frisk och sund flicka”. Att beskriva sin hälsa med hjälp av kindernas röda färg gjordes av den 19-åriga flicka som sökte sig en ungherre 1891: ”ros”.
Mot idealet med en frisk kvinna ställdes dock i ett par fall andra önskemål, till exempel i en annons 1940, signerad ”Kamrater”, som önskade en ”vanför fl.” för äktenskap. Varför han önskade sig en partner utifrån denna hälsoaspekt kan man såklart bara spekulera i, men att hälsan kunde uppfattats som ett avgörande livsvillkor under första halvan av 1900-talet, i en tid då välfärdssystemet ännu inte var utbyggt, står klart.
Under mellankrigstiden var kroppens styrka något mer framträdande i annonserna. Då kunde brist på kroppslig styrka i form av ”mager” lyftas som något negativt. Under 1910- och 1920-talen fick dessutom sjuksköterskeyrket ett uppsving. Mest troligt kan detta kopplas till, förutom möjligen ett nytt, smalare kvinnoideal, världskrigets påverkan sett till ökat behov av arbetskraft, livsmedel och vård. Samtidigt förbättrades kvinnors situation också i och med ökat deltagande i samhällslivet och förbättrad mödravård.
Inte bara kroppens kraft lyftes, utan också kroppens skötsel och omvårdnad – beskrivet som till exempel ”sund” och ”vårdad”– framstod tydligare än tidigare i kvinnoidealet när ”frisk” inte var lika synligt. Bland olika samhällsrörelser kan man ana en förskjutning från omgivning till kropp. En annan utveckling kan ha handlat om att hälsa och hygien förändrades från att vara något man besatt till något man skapade. Möjligen fanns här också ett större utrymme för individuella val än tidigare, delvis som en följd av välfärdsstatens framväxt.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att hälsa och hygien genom sin koppling till skötsel och omvårdad av hemmet var en del av kvinnoidealet. Ett trevligt hem kunde, som till exempel Ronny Ambjörnsson påpekat, ses som ett sätt att minska risken för att mannen skulle falla för dekadenta frestelser. Det faktum att vikten av att hushålla också ingick i ett skötsamhetsideal utesluter inte att de moraliska värdena bottnade i faktiska behov. Hur man hanterade till exempel hygien och ekonomi fick konkreta konsekvenser för familjen. Som bland annat Olli Lagerspetz påpekat så är smuts och renhet påtagliga fakta.
Fostran i renlighetens och sundhetens tecken var alltså, som tidigare forskning beskrivit, könskodad sett till hemmet och kvinnlighet även i kontaktannonserna. Under den tid som präglades av frågan om kris i befolkningen och kartläggningen av ”Lort-Sverige” minskade betoningen på kvinnors kunskap om hemmets skötsel till intresse i de undersökta annonserna. Detta ligger i linje med beskrivningar av hur upplysning under det tidiga 1900-talet skulle göra ”husmodersprojektet” till ett kall. Förändring skulle på detta sätt kunna förstås som ett uttryck för upplysningens fostrande ideal.
”Städad, frisk, äldre man” – den ideale mannen
Även när det gäller beskrivningarna av den ideale mannen var hälsa och hygien genuskodat.
Verkligt allvar.
En affärsman, 25 år stor och stark, med fast och god inkomst, har tröttnat på ensamheten, söker sig i brist på passande fruntimmersbekantskap på detta vis en hustru (flicka eller enka) …
Den ideale mannens kropp beskrevs i kontaktannonserna som stor och stark. Hälsa och hygien framstår även här, konstaterat av tidigare forskning, som genuskodad: Medan skötseln av hemmet och hushållet var hälso- och hygiendomäner för kvinnan, var den kroppsliga kraften mer mannens. Mannen var, förutom stor och stark, också ”reslig” och ”ståtlig”.
Givet den något större betydelse som uttryck som ”städad” fick under samma tid, kan mannens ”hemkär” tolkas som ett tecken på att hälsa och hygien hade en plats inom skötsamhetsidealet. Metaforer kopplade till hälsa och hygien användes särskilt för att beskriva skötsamhet, vilket framgår hos den annonsör som med uttrycket ”oförvitlig vandel” beskrev sig som ”en städad, frisk, äldre man”.
Att beskriva sig som ”frisk” blev generellt en mindre framträdande del av mansidealet efter 1910. Det verkar dock inte ha varit betydelsen av ”frisk” ändrade, då det inte kompenserades av beskrivningar om hur mannen skötte sin hygien. Snarare verkar det som att hälsa som deklaration av sjukdomsstatus förlorade i betydelse. Efter 1920 förekom inte sådana längre i beskrivningar av mannen. De sjukdomstillstånd som innan dess togs upp var ”halt och lytt”. Ett annat exempel är den ”Handtverkare” som skrev att han var ”något ofärdig”.
Hur hälsans innebörd påverkade de relationer som söktes blir tydligt i exempel där ohälsa beskrivs. Ett sådant fall var sjuksköterskan som 1900 explicit ville ha en make att vårda. Annonsens avsändare skulle kunna betraktas som en lycksökerska, men det som uppfattas som en motsägelse mellan försörjningsmöjlighet och livspartnerskap kan ha tett sig annorlunda vid förra sekelskiftet.
Sammanfattningsvis visar resultaten rörande den ideale mannens hälsa- och hygienegenskaper att hälsorelaterade beskrivningar som till exempel frisk och stark hade större betydelse än hygienrelaterade egenskaper som skötsel av hem och kropp. Mannens hälsa var som mest framlyft 1910 och 1920. En tolkning är att det är den generella sämre hälsan och större utsatthet för sjukdomar som tuberkulos hos män som syns i ett idealiserande av hälsa. Det verkar inte troligt att mannens hälsa lyftes fram mer under dessa decennier enbart på grund av genomslag för upplysningsarbetet i renhetens anda – egenskaper relaterade till hygieninsatser lämnar svagt intryck i annonserna. Däremot kanske ändå dessa samverkade med samhällsströmningar mot ett ökat fokus på hemmet, vissa förbättringar i levnadsstandard, ökad medvetenhet om hälsa i kölvattnet av spanska sjukan och växande idrottsrörelsen med fysisk styrka som en generellt manlig dygd.
Sammanfattande diskussion
Syftet med denna artikel var att undersöka om de samhällsfostrande ambitionerna rörande tanke och gärning under perioden 1890–1940 också syns i Dagens Nyheters kontaktannonsörers beskrivningar av den ideala kvinnan och den ideale mannen. Gick det då att se att de livspartnersökandes hjärtan klappade i takt med den hygienmedicinska upplysningen 1890–1940?
Undersökningen indikerar att de upplysande insatserna från stat och läkarkår haft inflytande på livspartneridealen. Studerar vi kontaktannonserna framträder dock inte hälsa och hygien kvantitativt särskilt betydelsefullt. Det var snarare definitivt många fler som underlät att ta upp hälsa och hygien, än som gjorde det. Stundtals är det svårt att utifrån den svaga förekomsten av beskrivningar rörande hälsa och hygien dra slutsatser. Den intensifiering av renlighetsupplysning som beskrivits i tidigare studier går inte att se i det här urvalet av kontaktannonser – snarare tycks utvecklingen ha gått i motsatt riktning.
Att skötseln och omvårdnaden om hemmet och hushållet minskade i betydelse samtidigt som den kroppsliga omsorgen blev mer framträdande från kan antyda att hygien förändrades från att handla om omgivningen till den egna kroppen. Hygien och hälsobeskrivningar skulle kunna visa på kopplingen mellan hygien, hälsa och skötsamhet. Den moraliska aspekten på renhet hade en lång tradition i Sverige, samtidigt skulle det kunna vara så att en mer internaliserad fostran, som gå att härleda från upplysningsinsatserna, tog sig uttryck. Upplysningsinsatsernas ideal gick mest troligt åt båda hållen. Upplysningens genomslag skulle kunna vara det som syns i förändringen av hur hälsa och hygien beskrevs, snarare än att.
Att hygien och hälsa kopplad till hemmet var kvinnans ansvar var män och kvinnor överens om. Även personlig hygien samt omsorg om kläder och kroppens yttre vara främst kvinnans ansvar. Detta överensstämmer med iakttagelser andra forskare gjort gällande kvinnan som mottagare och förmedlare av information om personlig hygien under denna period. En annan tolkning är att kvinnan kunde fostras till god husmoder för att det fanns god förankring på olika samhällsnivåer för det. Skötsel av hushållet och hemmet var inte en del i mansidealet. Det går dock att se att frekvensen av ”hemkär” samtidigt ökade i både kvinnoidealet som mansidealet, vilket kan tyda på en rörelse frikopplad från kön rörande vad hemmet stod för.
Hur hälsa betraktats i livspartnersökandet kan troligen länkas till samhällsförändringar rörande materiell levnadsstandard och socialpolitisk utjämning. Här fick fostran mindre genomslagskraft utifrån upplysningsinsatser, och ekonomiska incitament mer. Inledningsvis, i en tid med svagt socialt skyddsnät, var individen mer sårbar och livspartnerskapet mer beroende av att sjukdom och fysisk nedsättning kunde hanteras inom relationen.
Att hälsotillståndet inte hade någon större betydelse skulle också kunna hänga samman med de äktenskapshinder som gällde för bland annat sjukdom och ”duglighet” fram till 1974. Sårbarheten för sjukdom och ohälsa, parad med tankar om reproduktionen, uttrycktes av Gustaf 1890: ”OBS! Ingen får anmäla sig som är medveten om ärftliga sjukdomar inom sin familj såsom kräfta, lungsot, fallandesot, galenskap eller dryckenskap.” Generellt var dock för de flesta hälsa och hygien inte avgörande i sökandet efter den äktenskapliga lyckan; möjligen var tanke och gärning präglad av de samhällsfostrande hälso- och hygienambitionerna, men inte hjärtat.
Källor
Kontaktannonser som citeras i avsnittet Hälsa och hygien i kontaktannonserna:
DN 4/8 1920; DN 27/1 1890; DN 6/3 1940; DN 6/2 1910; DN 26/11 1920; DN 20/2 1910; DN 20/10 1920; DN4/8 1920; 6/3 1940; 16/8 1890; 18/7 1900; 18/7 1900; DN29/8 1891; DN 6/8 1920.
Kontaktannonser som citeras i avsnittet ”Framförallt bör hon vara frisk” – den ideala kvinnan:
DN 12/3 1900; DN 11/1 1890; DN 24/1 1920; DN 22/1 1892; DN 23/2 1930; DN 14/9 1891; DN 16/8 1940; DN 2/2 1930; DN 26/2 1930; DN 23/3 1930.
Kontaktannonser som citeras i avsnittet ”Städad, frisk, äldre man” – den ideale mannen:
DN 20/2 1890; DN 12/4 1910; 1/3 1930; DN 28/10 1920; DN 1/5 1930; DN 23/8 1900; DN 30/11 1900; DN 23/8 1900; DN 21/2 1890; DN 14/1 1930.
Litteratur
Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren: idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930, Stockholm: Carlsson, 1988.
Berner, Boel, Sakernas tillstånd. Klass, kön, teknik och expertis, Linköping: Linköpings universitet, 1996.
Blomberg, Eva, Vill ni se en stjärna? Kön, kropp och kläder i Filmjournalen 1919–1953, Lund: Nordic Academic Press, 2006.
Carlsson, Karin, Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige 1940–1960, Lund: Nordic Academic Press, 2013.
Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar, Den kultiverade människan, Malmö: Gleerups, 1994.
Furhoff, Lars, Gerentz, Sven, Tollin, Sven, Frithiof, Lars, Westerberg, Erik & Ljunggren, Olof, Massmedieekonomi, Stockholm: Journalistiskt kursbibliotek, 1972.
Hadenius, Stig, Dagens Nyheters historia. Tidningen och makten 1864–2000, Stockholm: Bokförl. DN, 2002.
Hatje, Ann-Katrin, Befolkningsfrågan och välfärden. Debatten om familjepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen, Stockholm: Allmänna Förlaget, 1974.
Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik, Stockholm: Carlsson, 1989.
Janssens; Blom & Haavet; Göransson, Anita, ”Kön, handling och auktoritet”, Sekelskiften och kön. Strukturella och kulturella övergångar 1800, 1900 och 2000, red. Anita Göransson, Stockholm: Prisma Bokförlag, 2000.
Johannisson, Karin, Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siècle, Stockholm: Norstedts, 1995.
Jonsson, Sverker, Annonser och tidningskonkurrens. Annonsernas roll i tidningsekonomin och betydelse för koncentrationspressen i Stockholm, Göteborg och Malmö, Göteborg: Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 1977.
Lagerspetz, Olli, Smuts. En bok om världen, vårt hem, Stockholm: Symposion, 2006.
Palmblad, Eva & Eriksson, Bengt Erik, Kropp och politik. Hälsoupplysning som samhällsspegel, Stockholm: Carlsson, 1995.
Schmidt, Lars-Henrik & Kristensen, Jens Erik, Lys, luft og renlighed. Den moderne socialhygienens fødsel, Viborg: Akademisk Forlag, 1986.
Josefin Englund, Fil dr. är disputerad historiker och arbetar som universitetslektor i utbildningsvetenskap på Institutionen för rörelse, kultur och samhälle på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Josefins forskningsområde är nittonhundratal, välfärdsstat, könsideal, livspartnerrelationer, vardagsperspektiv, informell utbildning, sexualitet, kropp, presshistoria, klass, kön och genus. Hennes avhandling handlade om könsideal i svenska kontaktannonser under perioden 1890–1980. Hon har bland annat skrivit artiklar om konsumtionshistoria, vardagligt språk och renlighet. Josefin medverkar aktivt i media och håller föreläsningar om könsideal och livspartnerval. Hon har tidigare arbetat som projektledare i mediebranschen och förlagsvärlden. Sin pedagogiska utbildning har hon från Uppsala universitet, Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och musikhögskolan vid Göteborgs universitet.