Vägval i skolans historia – nu i digital form

ELISABET RUDHE

Återblick och pånyttfödelse. Tidskriften ”Vägval i skolans historia” återföds nu i digital form efter att ha legat slumrande under en period. Det första digitala numret innehåller fyra tidigare publicerade artiklar och en för numret nyskriven artikel. Tanken är att i fortsättningen försöka åstadkomma temanummer.

Digitaliseringen innebär att Vägval i skolans historia blir tillgänglig och sökbar på ett helt annat sätt än tidigare. Det betyder inte att behovet av medlemmar som betalar medlemsavgifter till Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH) minskar. Betala därför medlemsavgiften på 250 kronor till plusgiro: 58001-9 så fort som möjligt om du inte gjort det tidigare. För studenter kostar det 100 kronor och för makar som bara vill ha en uppsättning av årsböckerna är taxan 300 kronor.

Numret inleds med en beskrivning av hur Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH) grundades 1920 och sedan genomlevde olika faser fram till 2010. Det är Esbjörn Larsson, universitetslektor och utbildningshistoriker vid Uppsala universitet, som i artikeln ”Nittio år i undervisningshistoriens tjänst” från 2012 beskriver förloppet.

Johannes Westberg, också utbildningshistoriker vid Uppsala universitet, fortsätter med att berätta historien om ”Förskolorna som försvann – småbarnsskolornas marginalisering 1860-1937”. Artikeln publicerades första gången 2009. Redan på 1830-talet inrättades till exempel en småbarnsskola vid Allmänna Barnhuset i Stockholm. Men småbarnsskolorna tillhör skolformernas förlorare.

I en nyskriven artikel med rubriken “Folkskollärarna och naturvetenskapen i 1800-talets folkskola – en professionaliseringshistoria” beskriver Magnus Hultén, universitetslektor vid Linköpings universitet, folkskollärarnas roll som läromedelsförfattare inom naturvetenskap. Tidigare var det mest vetenskapsmän som skrev läroböckerna. 1889 kom Lärobok i naturkunnighet av folkskollärarna Hjalmar Berg och Anders Lindén. En bok som kom att nå närmast monopolställning.

”Från kulram till dator” är den fyndiga rubriken på en artikel om matematikundervisningens historia, först publicerad 2002. Det är Gudrun Malmer, lärare, rektor, lärarutbildare och sedermera hedersdoktor vid Göteborgs universitet, som bidrar med sitt vetande.

Lärarutbildningens historia tas upp i artikeln ”Några vägval i lärarutbildningens historia” från 2007 av Agneta Linné, professor i pedagogik vid Örebro universitet. I artikeln belyses bland annat statens ansvar, kvinnornas tillträde till utbildningen och kravet på en vetenskapligt grundad utbildning, för att göra några spridda nedslag.

Andreas Bergh, universitetslektor vid Örebro universitet, bidrar med ett mera samtidshistoriskt perspektiv i en artikel från 2012 med rubriken ”Kvalitetsbegreppet – en central drivkraft i en förändrad syn på utbildning”. Han beskriver hur centralt kvalitetsbegreppet varit i de båda senaste decenniernas förändringar inom utbildningsväsendet.

I nästa nummer av den digitala tidskriften ”Vägval i skolans historia” kommer temat att handla om internationella jämförelser av kunskaper och resultat. En minst sagt aktuellt fråga. Glöm inte att e-posta din e-postadress tillsvidare till elisabet.rudhe@dunderbacken.se  Då kan vi avisera dig per e-post när ett nytt nummer ligger ute.


elisabet-rudheElisabet Rudhe
/Redaktör
Vägval i skolans historia

 

 

©Foto omslag: CC/Brad Flickinger

Dela texten via Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on Google+Email this to someonePrint this page