Inledning

JOAKIM LANDAHL

Det här numret består av fem artiklar som på olika sätt skildrar i 1900-talets utbildningshistoria. 

Numrets två första artiklar handlar om olika aspekter av yrkesutbildning. Inledningsvis beskriver Sandra Hellstrand debatterna om lärlingsutbildning kring sekelskiftet 1900.

Hellstrand påpekar att denna utbildning har uppmärksammats mindre än yrkesskolornas framväxt, och att yrkesutbildningssystemets utveckling som helhet bättre kan förstås om lärlingsutbildningen beaktas. Hon visar hur det vid upprepade gånger framfördes förslag om en lag för lärlingsutbildningen, som dock föll. Med numrets andra artikel, skriven av Åsa Broberg, rör vi oss till yrkesskolorna, eller mer exakt de praktiska ungdomsskolorna. Broberg undersöker bruket av så kallad prövotid i denna utbildningsform. Prövotiden var en period på några veckor efter antagning där eleven bedömdes som lämplig eller olämplig för det yrke som utbildningen avsåg. I de fall som eleven bedömdes som olämplig skulle denne rekommenderas en annan, mer passande utbildning och om sådan inte kunde erbjudas fick eleven helt enkelt sluta. 

Med den tredje artikeln flyttas fokus från yrkesarbetet till hemmets oavlönade arbete. Agneta Järnankar skriver om den typ av utbildning och upplysning som syftade till att rationalisera hemarbetet. Med utgångspunkt i Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, skildrar hon här den typ av konsumentupplysning som utvecklades och som bland annat skedde i samarbete med livsmedelsindustrin. 

Den fjärde artikeln, skriven av Bert Mårald, handlar om realskolans uppgång och fall. Den tecknar översiktligt skolformens utveckling, från dess tillkomst 1904-1905, via dess utbyggnad och dess slutliga, successiva, nedmontering. Numrets sista artikel, signerad Majsa Allelin, är en intervju med Göte Rudvall. Rudvall, 92 år, är inte minst förknippad med 1950-talets försöksverksamhet med enhetsskola. Som företrädare för det så kallade Österåkersystemet, kom han att få ett stort inflytande över grundskolans utformning. I intervjun berättar han förutom om detta också om sin roll i Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola, DAKS.


Joakim Landahl är professor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Han har bland annat publicerat Politik och pedagogik: en biografi över Fridtjuv Berg (2016), Stad på låtsas (2013), Den läsande läraren (2009) och Auktoritet och ansvar (2006). För närvarande forskar han om internationella kunskapsmätningar och om skolkrisernas historia. Joakim är ledamot i FSUH:s styrelse.


 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *