Föreningen för svensk undervisningshistoria – ett arkiv träder fram

LARS ERIK HANSEN

Den 24 april 2018 hade Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH)sitt årsmöte i TAM-Arkivs lokaler. Som ett inslag av många under årsmötet gavs en presentation och visning av FSUH:s arkiv. Föreningen bildades 1920 på initiativ av Bror Rudolf Hall. Syftet var att öka kännedomen om undervisningens och undervisningsinstitutionernas historia i Sverige. Detta genom att söka upp, samla in och bevara arkivalier rörande svensk undervisningshistoria.

Material rörande föreningens och årsböckernas ekonomi under den första verksamhetstiden finns det inte mycket bevarat av. Protokoll finns inte bevarade från de första åren förrän 1927, kassaböcker betydligt senare. En förklaring antas vara att föreningen och Hall var mycket nära kopplade till varandra och att inga protokoll förts i början då Hall tycks ha drivit föreningen på egen hand i början genom en utgivning av årsböcker.

Serien med årsböcker som föreningen publicerat under sin verksamhetstid utgör ett dominerande inslag i föreningen verksamhet. Den första årsboken kom ut 1921, året efter det att föreningen bildats. Under den första tiden utgjordes många årsböcker av lärarminnen och nytryck av undervisningshistoriska dokument. Böckerna ges ut med stöd av externa bidragsgivare, t.ex. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Magnus Bergvalls stiftelse, Skolverket och stiftelsen SAF.

Arkivet

Arkivet består av 6 hyllmeter arkivmaterial, och är ordnat efter allmänna arkivschemat. Det förtecknades 2012.

Källor: Nordström, Stig. “ÅSU-serien under 75 år”, Årsböcker i Svenskundervisningshistoria, nr 183 (Uppsala, 1996) Richardson, Gunnar. “ÅSU-seriens tillkomst”, Årsböcker i Svenskundervisningshistoria, nr 183 (Uppsala, 1996)

Bror Rudolf Hall – pionjär och nestor

Bror Rudolf Hall (1876-1950), lektor i psykologi och pedagogik vid folkskoleseminariet i Lund.

Bror Rudolf Hall föddes i Hall på Gotland den 14 november 1876. Hans far var folkskollärare och Hall själv avlade folkskollärarexamen i Uppsala 1899. Han tjänstgjorde därefter som lärare i Helsingborg, Kalmar och Stockholm. Han studerade senare vid universitetet i Uppsala och disputerade i Lund 1911, på avhandlingen Johannes Rudbeckius. En historisk-pedagogisk studie. Efter avslutade studier följde några år som adjunkt vid folkskoleseminarierna i Göteborg, Luleå och Uppsala. 1918 blev han lektor i svenska samt psykologi och pedagogik vid folkskoleseminariet i Uppsala. 1920-1941 (med uppehåll 1928) var han lektor i psykologi och pedagogik vid folkskoleseminariet i Lund.

Hall arbetade efter första världskriget med att propagera för att rädda arkivalier från skolans värld med skrivelser till myndigheter och i tidningsartiklar för allmänheten. Den 5 juli år 1920 bildade han Sällskapet för studiet av undervisningshistoria som snart döptes om till Föreningen för svensk undervisningshistoria. I augusti samma år fick Hall ett officiellt uppdrag att utreda om det skulle gå att åstadkomma ett centralarkiv för undervisningshistoriskt källmaterial, ett skolmuseum och en skriftserie innehållande undervisningshistoriska acta, som annars var svåråtkomliga för forskare och intresserade. Följande år, 1921, erhöll han det statliga tryckningsbidrag som gjorde det möjligt att starta skriftserien Årsböcker i svensk undervisningshistoria. Hall var verksam i föreningen och med att utge årsböckerna fram till sin bortgång år 1950.

Exempel ur arkivet

 Bord 1: FSU:s protokoll och korrespondens

  • Bundna protokoll m. m. 1927–67. Den tidigaste av tre volymer (protokoll för föreningens första år saknas).
  • Allmän korrespondens (den tidigaste av tre volymer).
  • Årsboksverksamhetens korrespondens (den tidigaste av åtta volymer).
  • Räkenskaper för Pedagogisk tidskrift 1962–68 har influtit i föreningens arkiv, och även i korrespondensen finns spår som visar hur nära kopplingen mellan de två verksamheterna var. Motsvarande finns för föreningen för åren 1961–93.

Bord 2: Bror Rudolf Halls personarkiv:

  • Tryckta skrifter i band (6 sådana finns i arkivet)
  • 2 volymer handlingar: Utkast, excerpter och korrespondens. (6 sådana finns i arkivet).

Som vi skall se (hyllan längst till höger) är gränsdragningen mellan Halls personarkiv och föreningens arkiv nästan ogörlig.

På glasmontern: Delar av föreningens boksamling.

Föreningen har en rad böcker om skolan i sitt arkiv

Bord 3: Vägval i skolans historia

Hela utgivningen i en volym.

Hyllan: FSUH:s årsböcker

De två första bundna volymerna innehåller nummer 1 och nummer 2–??. Volymerna är numrerade VII och VIII, därför att de utgör fortsättning på B. R. Halls inbundna skrifter (se bord 2 för nummer I); nummer VII innehåller ett flertal andra skrifter av Hall förutom den första del av årsboksserien som motiverat dess placering i FSU-arkivets årsboksserie.

Man ser här hur Halls personarkiv sömlöst övergår i FSUH:s arkiv.

Fram till band XXIV står Halls namn på ryggen, därefter ersätts det av Alb. Wiberg. Det sista bandet i sviten är nummer XXXVI (för 1964).

Hela tiden har ryggarna haft texten »Arbeten och editioner», trots att de sedan 1922 bara innehåller FSU:s årsböcker, en följd av att de inletts som Halls privata samling av tryckta skrifter.

1965–66 är arkivexemplaret hämtat ur en annan svit, varav detta är den sista delen men som finns obruten från 1923 (årsbok nummer 9).

De sista volymerna i serien består av årsböckerna lösa (alltså som de kommit från trycket) i kartonger.

34 är seriens sista volym, och den innehåller årsböckerna fram till nummer 216. Därefter har vi fortsatt att ställa in dem vartefter de kommit till oss, men utan att ännu lägga till någon volym i arkivförteckningen.

FSUH går mot 100 år

En förening kan inte fira sitt minne utan att äga något. Arkivet är minnet när de som varit verksamma inte längre finns mitt ibland oss. FSUH har ett arkiv, en minneskälla att ösa ut för forskare och intresserade av svensk utbildningshistoria.


Lars-Erik Hansen är filosofie doktor i historia. Han har arbetat som arkivarie inom Riksarkivet 1996-2000, som arkivchef inom Försäkringskassan 2000-2006 och TAM-Arkiv 2006-. Han är också lärare i arkiv- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet och Mittuniversitetet 2003-2016, OsloMet Storbyuniversitetet 2016-. Han har skrivit en rad böcker och artiklar i ämnet historia och arkivvetenskap bl.a. Rickard Lindström : Per-Albins folkhemsvisionär? (2007) och Registratorer berättar (2009).


 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *