Inledning

AGNETA LINNÉ,  ROGER BODIN, ELISABET RUDHE
 
Något försenad kommer Vägval 4/2015 med tre artiklar som berör vägval med fokus på tre av skolans ämnen – samhällskunskap, matematik och svenska och en artikel som beskriver ett av skolans mest avgörande vägval – privatiseringen av skolan.

Magnus Grahn spårar i artikeln Samhällskunskap – en nykomling i svensk utbildningshistoria bakgrunden till att detta nya ämne inrättades och ställer frågan varför intresset var så stort efter andra världskriget att införa ett hybridämne som samhällskunskap. 1940 års skolutredning och framförallt 1946 års skolkommission byggde en viktig grund för samhällskunskapens genombrott under 1960-talet. Genom att fokusera på olika demokratiaspekter, men även genom möjligheterna att använda nya undervisningsformer baserade på elevernas självständighet, skulle ämnet bidra till utvecklingen av individens frihet och kom att bli en viktig byggsten i Sveriges moderna skola, konstaterar författaren.

Johan Prytz diskuterar i artikeln Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform de försök att reformera matematikundervisningen som gjordes under 1960- och 1970-talen. Han belyser inte minst hur två tongivande aktörer i den grupp som skulle ta fram kursplanen i matematik inför Lgr 69 tenderade att bortse från de förändringar av matematikundervisningen som skett under decennierna före 1960-talet, när de själva lite längre fram i tiden skrev ämnets historia. Är det vinnarna som skriver skolreformernas och skolämnenas historia, och vilka blir i så fall blir konsekvenserna för kommande utbildningshistorisk forskning? Vikten av att som utbildningshistorisk forskare inte okritiskt ta över tidigare forsknings bakgrundsbild av det förflutna framstår med önskvärd skärpa.

I den tredje artikeln, Lgy 70 och synen på skrivande, diskuterar Martin Malmström synen på skrivundervisning i 1970 års läroplan för gymnasieskolan, och hur denna syn tillsammans med andra faktorer kom att påverka synen på skrivande i den allmänna debatten under sjuttiotalet. Malmström konstaterar, att Lgy 70 präglas av progressiva idéer om hur undervisning bör utformas – den snabba samhällsutvecklingen uppfattades kräva nya undervisningsformer såsom grupparbete och betingsläsning. Samtidigt urskiljs en annan stämma i läroplanstexten – en traditionalistisk stämma, som ifrågasätter dylika nymodigheter. Malmström lyfter i sin analys fram kursplanens dialogiska karaktär. I den allmänna delen kan en progressiv röst sägas ha övertaget, medan den traditionalistiska rösten får mest utrymme när det gäller skrivundervisningen – basfärdigheten skrivning bör tränas på ett välbekant sätt. I den krisretorik som präglade den allmänna debatten under 1970-talet skärptes ytterligare motsättningarna mellan dessa två synsätt.

I Sverige genomfördes under efterkrigstiden en rad skolreformer som stöpte om förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Grundtanken i reformerna var bland annat att alla skulle ha likvärdiga möjligheter att få en fullvärdig utbildning. Det offentliga skolsystemet skulle säkerställa detta. Sten Svensson, f d chefredaktör vid Lärarnas tidning och numera fri debattör, beskriver i den fjärde artikeln med rubriken 90-talets privatisering sänkte den likvärdiga skolan  de politiska besluten som rörde fritt skolaval och friskolereformen, vilka följder detta fick för den svenska skolan när det gäller likvärdighet och skolans resultat.

För den ämnesdidaktiskt intresserade kan avslutningsvis noteras, att ämneshistoriska teman har utgjort återkommande inslag i Vägval och att äldre nummer av tidskriften kan erbjuda intressant läsning. Ett fyrtiotal artiklar har under åren behandlat detta område – i nr 2 2015 diskuterades till exempel slöjdämnet, i 2008 års årgång behandlades samhällskunskap i gymnasieskolan, 2006 togs läs- och skrivpedagogiska perspektiv på lärarutbildning upp och 2002 och 2003 behandlades vägval i svenskämnet i två artiklar.

 

Dela texten via Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on Google+Email this to someonePrint this page