Inledning

ANNA LARSSON
Detta nummer av Vägval presenterar tre artiklar med skilda teman som alla berör 1900-talets utbildningshistoria i en nordisk kontext.

Janne Väistö som nyligen har disputerat vid Åbo Akademi tar i sin artikel en utgångspunkt i den debatt om ”tvångssvenska” i skolan som uppstod i slutet av 1980-talet i finländsk tidningspress. Författaren placerar debatten i ett längre tidsperspektiv om skolsvenskans roll i Finland. Med grund i sin avhandlingsstudie framhåller Väistö att beslutet 1968 om att svenska skulle vara ett obligatoriskt språk i skolundervisningen var ett konsekvent beslut som baserade sig på en långsiktig politisk linje i Finland efter andra världskriget.
Beslutet uppfattades som ett viktigt led i att framhålla Finlands kulturella närhet till övriga Norden och Väst, något som kan förstås inom ramen för kalla krigets logik.

Det andra bidraget i detta nummer har skrivits av Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita i pedagogik. Hon berättar i sitt bidrag om Svenska Fröbelförbundets Tidskrift, som under olika namn (Barnträdgården 1940–1968, Förskolan från 1969) utkommit sedan 1918, alltså under snart hundra år. Tallberg Broman lyfter fram hur tidskriften utgjorde ett verktyg för barnträdgårdsrörelsen. Barnträdgårdsrörelsen var en livlig social rörelse som även om den länge inte omfattades av det politiska etablissemanget hade en stor betydelse för utvecklingen av barnomsorgen och förskolan. Den utgjorde också, inte minst genom tidskriften, en arena för kvinnor inom yrkesområdet att komma till tals och nå inflytande.

Det tredje bidraget berör nomadskolan under tidigt 1900-tal och är skrivet av Otso Kortekangas som är doktorand i historia. Nomadskolan var en skolform i Sverige som var obligatorisk för nomadiska renskötande samer i stället för folkskola och som hade ett mer begränsat läroinnehåll. Syftet var att samer skulle fortsätta som renskötare med motiven dels att rennäringen sades vara mer lönsam än exempelvis jordbruk för individen och dels att rennäringen behövdes ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Från samiskt håll framfördes kritik mot att samer inte själva skulle få välja framtid. Författaren visar att den svenska utbildningspolitiken gentemot samer skilde sig påtagligt från den norska och den finländska och att det nationalekonomiska motivet var det viktigaste.


Anna Larsson är professor i idéhistoria med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Hennes forskningsintressen är främst utbildningshistoria och samhällsvetenskapshistoria. Hon är för närvarande forskningsledare för historia med utbildningsvetenskaplig inriktning och leder också Umeå forskningsmiljö för de samhällsorienterande ämnenas didaktik (UmSOD).

 

 

Dela texten via Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on Google+Email this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *