Inledning

SARA BACKMAN PRYTZ

Detta nummer av Vägval kan sägas kretsa kring frågor om motstånd och kompromisser, nog så passande i en tid där nyhetssändningarna präglats av den komplicerade regeringsbildningen som nu äntligen fått sin lösning. Läsaren kommer att få följa med från 1700-talets debatter om universitetsutbildningens syfte och vidare till 1800-och 1900-talets cigarettrökande skolelever för att landa i två konkreta exempel på 1900-talets omvälvningar: införande av ett nytt betygssystem och utvecklandet av lärarnas yrkesetik.

Tidskriftens första artikel, Nya universitetsregler vid 1700-talets mitt, är författad av Fredrik Bertilsson. Artikeln tar oss tillbaka till 1700-talets politiska landskap. I sin text visar Bertilsson på hur 1700-talets uppfostringskommission strävade efter att i grunden förändra universitetens organisation och övergripande uppdrag. Detta stötte dock på motstånd – svenska professorer kritiserade reformerna hårt. I texten får vi följa hur kommissionens idéer om vad syftet med den högre utbildningen egentligen skulle vara kom att få högst konkreta följder ner på individnivå. I texten synliggörs spänningen mellan politik, ideologi och universitetens autonomi.

Vi rör oss framåt i tiden och landar i en annan utbildningshistorisk konflikt, även den med konkret påverkan på individnivå. I Germund Larssons artikel, rökningens historia, får vi följa hur elevers cigarettrökande hanterats av skolor från 1800-talet och fram till våra dagar. Här har motståndet funnits från flera håll – dels från de som försökt begränsa elevernas rökande, och dels från eleverna själva som i många fall arbetat hårt för sina rättigheter att få röka. En så vardaglig aktivitet som cigarettrökande blir en symbol för individens – skolelevens – rätt till självbestämmande i förhållande till samhällets och skolans ansvar för densamme.

Framme vid 1900-talets slut möter vi en omfattande konflikt i skolans historia – övergången från de relativa betygen till de målrelaterade betygen. Om detta skriver Magnus Hultén i artikeln Hur Sverige fick målrelaterade betyg. Denna övergång präglades av djupgående konflikter och starkt motstånd från forskarvärlden. Likväl infördes de målrelaterade betygen i skolan. Förhoppningen om att en kvalitetshöjning skulle följa som en konsekvens av detta kom dock på skam.

Avslutningsvis följer Roger Bodins artikel Lärarna utvecklar sin egen yrkesetik, som rör samma omtumlande period i skolan: 1990-talet. I artikeln får vi följa hur de två lärarförbunden i sin strävan efter att utveckla läraryrket till en självständig profession arbetar med att ta etablera yrkesetiska principer för lärare. I denna avslutande artikel är det mindre fokus på motstånd och konflikt än i de tre tidigare, tyngdpunkten ligger snarare på implementeringen och det framåtsyftande arbetet. Artikeln blir genom detta ett välkommet bidrag i frågan om hur dialog mellan olika parter kan leda till konstruktiva lösningar och riktlinjer.

Till slut recenseras Leif Mathiassons bok Att möta tidens krav. Om Lärarförbundet och dess samtid 1991-2016. Lärarförlaget. Också det en historia om motstånd och kompromisser.


Sara Backman Prytz, Uppsala, är gymnasielärare i svenska och historia, och fil. mag. i litteraturvetenskap. Sara disputerade 2014 på avhandlingen “Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930” vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Numera universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.


 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *