JOHANNA RINGARP
Artiklarna som presenteras i detta nummer av Vägval kan sägas följa tre spår. Det första spåret handlar om eliter och elitprojekt och deras påverkan på skolan. Det andra handlar om nationella önskningar och möjligheter till (re)formering av en skola; dels uppbyggnaden av folkskolan, dels matematiken och de naturvetenskapliga ämnena under grundskolans guldår. Internationellt trender och influenser är ytterligare ett spår som följs upp i artiklarna. Nära sammanknutet med det sistnämnda finns den eviga frågan om krisen i skolan. Slutligen får vi i det femte bidraget en personlig inblick i kvinnofolkhögskolorna och deras historia.
Daniel Lövheim uppmärksammar i sin artikel ”Den olympiska skoltävligen som elitprojekt” svenska elevers medverkan i Kemiolympiaden och Skolornas fysiktävling på 1970-talet. Från svensk sida var ett av syftena med att medverka i skoltävlingarna att locka fler att läsa tekniska och naturvetenskapliga ämnen för att på så sätt råda bot på den befarande naturvetarbristen i landet. Som framgår av titeln på artikeln kom deltagandet i stället att bli en form av ett elitprojekt, då de svenska deltagarna bestod av en relativt homogen och högpresterad grupp. Elever som också genom sitt deltagande i tävlingarna fick fördjupade och specialiserade kunskaper i NO-ämnena. Något som kom att särskilja dem än mer och fördjupa kunskapsgapet i ämnena mellan deltagarna och övriga svenska skolelever.
En annan form av elit diskuteras i artikeln ”Lokala eliter, ojämlikhet och folkskolans expansion på 1800-talet”. Utifrån en nykonstruerad datatabas över Sveriges cirka 2000 socknar visar Jens Andersson och Thor Berger att förutom de nationella besluten så var folkskolan införandet och expansion beroende av kommunpolitikens skilda möjligheter och engagemang i utbildningfrågor. Andersson och Berger menar att engagemanget på lokal nivå oftast kom från någon eller några starka lokala godsägare.
I artikeln ”Den Nya matematiken – en framgång eller misslyckande” skildrar Johan Prytz den statliga försöken att reformera ämnet matematik under 1960- och 1970-talet. Prytz menar att man måste se reformarbetet som en del av en internationell trend där skolämnet skulle förvetenskapligas och ta stöd i både modern psykologisk och pedagogisk forskning. Därigenom kom utvecklingen också att påverka lärarnas undervisningsmetoder. Kritik mot genomförandet medförde dock att reformen bara delvis sjösattes. Var då den ”Nya matematiken en framgång eller ett misslyckande? Prytz menar att på grund av att reformen egentligen aldrig genomfördes helt ut, är det svårt att besvara den frågan.
Även Christer Fritzell berör internationella tendenser om skolan i sin artikel ”Skola och skolforskning i tidens anda”. Fritzell menar att man, trots skilda tidshorisonter och samhällen, kan se likheter när det gäller den amerikanska diskussionen om en skola i kris på 1890-talet, med det som skedde i Sverige hundra år senare. Skälet till det är, enligt Fritzell, att det finns tongivande föreställningar som är beständiga trots skilda skolsystem, i tid och rum.
Utifrån en personligt hållen betraktelse skildrar så slutligen Berit Larsson i artikeln ”Kvinnofolkhögskolan”. Ett delat rum med oppositionella gemenskaper” omvälvningar inom en tidigare stark svensk folkrörelse som även den hade internationella förgreningar. Larsson menar att det marknadseknomiska tänkandet som numera är allt mer rådande, har inneburit att även folkhögskolorna har behövt förändra både vilka kurser som kan ges och hur skolorna styrs. I denna utveckling behöver, menar Larsson, folkhögskolorna måna om att stå för en annan form av utbildnings- och folkbildningsuppdrag.
Dessutom recenseras boken Folkhögskolan 150 år som är Föreningen för folkbildningsforsknings årsbok 2018.
Johanna Ringarp, är fil dr i historia och lektor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria. Hon disputerade 2011 vid Lunds universitet på avhandlingen: Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling (Makadam förlag). Hennes forskning är främst inriktad på välfärds- och utbildningsfrågor. För närvarande forskar hon om etableringsutbildningar för nyanlända och om epilepsins historia i Sverige.
s