Inledning

SARA BACKMAN PRYTZ

Vägval i skolans historia har i detta nummer samlat artiklar med ett genusperspektiv på utbildningshistoria. Frågor om kvinnors och mäns, flickors och pojkars rättigheter och förutsättningar är ständigt aktuella, och genom detta nummer hoppas vi kunna belysa delar av den utbildningshistoriska forskningen som finns på området.

I detta nummer har vi även glädjen att för första gången publicera en artikel författad av en student. Ellen Broberg har i ”Lika lön för lika arbete” sammanfattat sin examensuppsats om lönedebatten i Svensk Läraretidning år 1906. Jämställda löner är fortfarande idag år 2015 en aktuell politisk fråga, vilket ger den historiska tillbakablicken ett intressant perspektiv. Argumentation må ha ändrats, men grundfrågan om hur kvinnors och mäns arbete värderas kvarstår. I framtiden hoppas vi kunna publicera fler artiklar författade av studenter utifrån de utbildningshistoriska uppsatser och examensarbeten som skrivs på universitet och högskolor runt om i landet.

Peter Bernhardsson har i sin artikel skrivit om ett fascinerande och för många mindre välkänt fenomen i 1700- och 1800-talets utbildningslandskap: hemundervisning och undervisande familjer. Arbetsfördelningen mellan de kvinnliga och manliga undervisande familjemedlemmarna säger oss något om synen på de olika könens beskaffenhet inom lärargebitet, och likaså är skillnaderna mellan den undervisning flickor och pojkar fick inom denna undervisningsform talande. Samhällets förväntningar på de olika könen har tagit sig olika uttryck i olika tider, men likväl har det i många avseenden handlat om att kvinnors kunskaper och utbildning värderats lägre än mäns.

Att vissa värderingar och en reaktionär syn på kvinnans plats i yrkeslivet präglade utbildning under 1800- och det tidiga 1900-talet är lätt att identifiera såhär 100 år sedan. Ofta förfäras vi över de rigida könsrollerna och de konsekvenser dessa fick för kvinnornas handlingsutrymme. Men faktum är att kvinnors underordning än idag får konsekvenser för hennes möjligheter till utbildning och karriär inom skola och akademi. Detta belyser Lovisa Sumpter i sin artikel om kvinnor inom matematikämnet. Det är i många avseenden i omskakande läsning, och Sumpter drar sig verkligen inte för att sätta ord på de orättvisor som drabbar kvinnor. Det historiska perspektivet är avgörande i hennes analys – synen på kvinnor och matematik traderas över generationer.

De kvinnor som i historien – och kanske i viss mån fortfarande – ändå lyckats inom matematikens ämne har lyckats kan ses som normbrytande. I genushistoria är det av särskild vikt att dessa kvinnor lyfts fram, för att vi som skriver historien inte ska hemfalla åt att reproducera forna tiders rigida könsnormer. Normbrytande flickor berörs i Germund Larssons artikel om ett disciplinärende vid Halmstad kommunala flickskola. Det är spännande läsning om ett helt vanligt fall av snattande skolungdomar – det ovanliga i sammanhanget är att ungdomarna är flickor. Det är när normer bryts och förväntningar på flickor inte uppfylls som de eftersträvansvärda idealen träder fram och ger oss ett vidare perspektiv.

Ett vidare perspektiv erbjuds även i min egen artikel om könsideal i flickskolor och pojkläroverk vid sekelskiftet 1900. Denna artikel är en sammanfattning av min avhandling från 2014, och jag visar på hur vissa ideal och förväntningar på det ena och det motsatta könet upprätthölls av både flickor och pojkar, men att flickorna vid flickskolor i många avseenden var mer progressiva än pojkarna, kanske särskilt i frågor som rörde jämställdhet och kvinnors rättigheter.

Detta nummer av Vägval i skolans historia visar på bredden och styrkan i att anlägga ett genusperspektiv på utbildningshistoria och vi hoppas att vi med dessa artiklar ska kunna inspirera till vidare läsning och kanske inte minst att fler får upp ögonen för hur intressant och givande det är att studera utbildning och skola utifrån det genushistoriska perspektivet.

 

Dela texten via Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on Google+Email this to someonePrint this page