Etikettarkiv: matematik

Inledning

AGNETA LINNÉ

Det nummer av Vägval i skolans historia som nu presenteras innehåller sex intressanta artiklar som spänner över flera aktuella områden. Inte minst berörs skolans styrning. Erik Nilsson, med bakgrund som bland annat skolborgarråd i Stockholm, diskuterar betygsantagningen till gymnasieskolorna i Stockholm i den första artikeln. Vad hände när marknaden tog över? Läsaren ges en personlig bild av den kamp om antagningssystemet som utspelades i början av 2000-talet. En rad varandra ömsesidigt förstärkande marknadskrafter omintetgjorde försöken att på olika vägar motverka ökad social segregation i den förändrade antagningens spår. Nilssons slutsats är att själva logiken i marknadssystemet bidrog till en skarpare selektion av eleverna och att en enskild kommun inte på egen hand kan införa principer som strider mot denna logik.

Fortsätt läsa Inledning

Varför blev den svenska skolmatematiken så bra på 1980-talet?

JOHAN PRYTZ

I en artikel av Jan-Eric Gustafsson och Sigrid Blömeke ges ett svar på frågan om varför de svenska resultaten i internationella kunskapsmätningar gällande grundskolan kunde vara så bra under perioden 1970–1995. Forskarna för fram hypotesen att det berodde på en kombinerad effekt av olika åtgärder som vidtagits för att förbättra skolan. Och den som känner den svenska skolans historia vet att 1962 års grundskolereform medförde en hel del utvecklingsarbete, både innan och efter reformen. Någon mer specifik faktor eller anledning till de goda kunskapsresultaten identifierar Gustafsson och Blömeke dock inte.

Fortsätt läsa Varför blev den svenska skolmatematiken så bra på 1980-talet?

Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform – ett exempel från skolmatematiken

JOHAN PRYTZ
 
Vinnaren skriver historien brukar det heta när vi pratar om krig och fred. Sensmoralen är vanligtvis att historieskrivningen blir ensidig eller överdriven i ett eller flera avseenden, till vinnarens fördel och förlorarens nackdel. I denna artikel ges exempel på hur detta fenomen förekommer i historieskrivning om skolan som författats av aktörer som själva var involverade i den skolreform som omskrivs.

Fortsätt läsa Om hur utbildningshistoria blir till i samband med en reform – ett exempel från skolmatematiken

Inledning

SARA BACKMAN PRYTZ

Vägval i skolans historia har i detta nummer samlat artiklar med ett genusperspektiv på utbildningshistoria. Frågor om kvinnors och mäns, flickors och pojkars rättigheter och förutsättningar är ständigt aktuella, och genom detta nummer hoppas vi kunna belysa delar av den utbildningshistoriska forskningen som finns på området.

Fortsätt läsa Inledning

Varför finns det så få kvinnliga professorer i matematik?

LOVISA SUMPTER

I FN:s konvention Elimination of Discrimination Against Women kan vi läsa om principen om lika rättigheter mellan män och kvinnor, en rättighet Sverige som stat har accepterat och aktivt bör implementera. Men fortfarande är det inom och mellan yrkesgrupper fortfarande stora skillnader. Sverige som är ett land vida känt för vara i framkant med jämställdhet uppvisar förhållandevis stor segregation på arbetsmarknaden. Förutom att kvinnor fortfarande får lägre lön för samma arbete ser vi att vissa områden har större segregation än andra. Ett exempel på ett sådant område är matematik och då på universiteten och de mer seniora anställningsformerna ex professorstjänst.

Fortsätt läsa Varför finns det så få kvinnliga professorer i matematik?

Från kulram till datorer

GUDRUN MALMER

Titeln på en av mina böcker är ”Matematik – ett glädjeämne”. Den innehåller sju av mina totalt tolv biennalföreläsningar (1980–1992). Mottot för den allra första biennalen år 1980 var just Matematik – ett glädjeämne. Men orsaken till att jag valde den titeln beror också på att jag verkligen har och länge haft ett kärleksfullt förhållande till mate­matiken.

Tyvärr är det alltför få som instämmer i detta, färre ju längre tid de tillbringat i skolan och där blivit utsatta för matematikundervisning. Varför det är så har upptagit både tid och intresse inte bara under min aktiva tid i skolan utan även efter min pensionering.

Fortsätt läsa Från kulram till datorer