SARA BACKMAN PRYTZ
Vägval i skolans historia har i detta nummer samlat artiklar med ett genusperspektiv på utbildningshistoria. Frågor om kvinnors och mäns, flickors och pojkars rättigheter och förutsättningar är ständigt aktuella, och genom detta nummer hoppas vi kunna belysa delar av den utbildningshistoriska forskningen som finns på området.
PETER BERNHARDSSON
I en så kallad mantalsuppgift – en form av skattedeklaration – från 1835 redovisade läraren Frans Rouget sin familj och sina tjänare i hemmet på Götgatan i Stockholm. För de två sönerna Johan och Emile gjorde han noteringen ”biträder sin fader” och avslöjade därmed att flera av familjens medlemmar var verksamma inom den undervisning han bedrev. Möjligen deltog även hustrun och döttrarna i undervisningen. Döttrarna skulle i alla fall senare förestå egna flickpensioner i huvudstaden. Rouget är ett exempel på de ”undervisande familjer” som verkade i 1800-talets Stockholm. Med undervisande familjer menas här familjer eller hushåll där flera medlemmar samtidigt och oftast tillsammans verkade som lärare på den privata undervisningsmarknaden.
Fortsätt läsa Privatundervisning som familjeföretag i 1800-talets Stockholm