Att vara rektor i förändringstider Om C.J.L Almqvist, Nya Elementarskolan och de digitala utmaningarna

MIKAEL ODIN, ANNIKA ULLMAN

På vad sätt kan utbildningshistoria och samtidserarenheter befrukta varandra?  I den här artikeln prövar vi att konfrontera bestämt då med ett  lika bestämt nu. Annika Ullman (nedan A.U.) tar avstamp i sitt nyligen avslutade forskningsprojekt om C.J.L. Almqvists som reformrektor för Nya Elmentarskolan på 1830-talet. Mikael Odin, (nedan M.O.) parerar med  egna aktuella rektorserfarenheter av att leda Nya elementarskolan idag.

Samtalet inleds med några jämförelser av hur Almqvist resonerade om ”den nya tekniken” och hur man kan förstå skolans roll i ett alltmer digitaliserat samhälle. Därpå ges några exempel på hur ”nya elevgrupper och ett förändrat arbetsliv” både nu och på Almqvists tid sätter press på skolan och utbildningsväsendet. Till sist några funderingar om att vara rektor och inte riktigt veta  vilket samhälle som eleverna faktiskt kommer att möta som vuxna. Hur förbereder man för en framtid man inte känner?

Den nya tekniken – tryckkonsten och digitaliseringen

 A.U.:  I varje tid och i varje samhälle uppstår frågor om hur de unga skall förberedas för arbete och vuxenansvar. Oftast kanske man tänker sig att det bästa är att göra som man brukar. Men i vissa perioder blir det uppenbart att man måste tänka om och tänka nytt. När Almqvist synade sin samtid i programskriften Om Svenska Uppfostringsväsendet(1839/1840), var han både hoppfull och orolig.

Under sina 10 år år som rektor hade han haft anledning att fundera över hur man skulle ta sig an de utmaningar som tycktes ligga öppna kring i tidens pedagogiska frågor; både det som ganska enkelt kunde hanteras på den egna skolan och sådant som krävde genomgripande omläggningar inom hela utbildningsväsendet. Almqvist lät sin programskrift ta avstamp i den teknik som så effektivt skapat en ny infrastruktur för utbildning och kommunikation:

”Den utveckling till förbättring och frihet, som civilisationen under de senare tiderna vunnit, och som endast nekas eller illa bedömes af den, hvars enskilda fördel kunde befinna sig i motsägelse till menniskotillståndets allmänna förkofran i andlig såväl som världslig måtto, denna utveckling stödjer sig på tvenne grundpelare: Boktryckarkonsten och Folkuppfostran. Man kan säga, att den förra är grunden och varit villkoret för den sednare. Men den sednare är likväl sjelfva målet, hvarförutan den förra skulle sakna sin verldshistoriska betydelse.” (Almqvist, Om Svenska Uppfostringsväsendet, 1839/1840, s. 5)

 

Den nya tekniken hade skapat förutsättningar för att utbilda fler och bättre. Men i vilken utsträckning var det svenska utbildningsväsendet rustat för sin ansvarsfulla uppgift? I programskriften systematiserar Almqvist sin kritik av den gamla skolan och understryker vikten av att hela folket får en adekvat och gedigen utbildning. Med Nya Elementarskolan som levande exempel argumenterar han för att Sverige måste återta sin position som kunskapsnation.  Ja, det är ungefär så han uttrycker sig. Han skriver att de högtstående skolor som byggdes upp på 1600-talet hade blivit omoderna och tillbakablickande:

”Nationen tvingas deremot nu, att anse samma inrättningar hafva glömt karekteren af sitt eget ursprung, omde icke följa sitt närvarande sekels billiga fordran. Hvarje ledande verks ’rôle måste vara att gå i têten, men ej i queuen’: annars inträffar det besynnerliga, att uppfostringsverken sjelfa måste göras till må för uppfostran, i stället för att gifva en sådan.” (Almqvist, Om Svenska Uppfostringsväsendet, 1839/1840, s. 18)

M.O.:  Frågan om skolan är i takt med sin samtid känns märkligt aktuell. Men idag är det Digitaliseringen som förändrar samhället på ett genomgripande sätt – ja, faktiskt lika omvälvande som de förändringar som den industriella revolutionen förde med sig. Det finns två konkurrerande bilder av digitaliseringens effekter. Den ena bilden är en med exponentiell tillväxt, förutsättningar för innovation och artificiell intelligens. Den andra är en bild med stagnation, minskad innovationstakt och minskad produktivitetstillväxt.

Här är det viktigt att utbildningsväsendet är med och förhåler sig till både positiva och negativa framtidsscenarier. Det är alldelse avgörande kvaliteten och likvärdigheten i svenska skola. Men då gäller att ta tag i de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. För tre år sedan, när vi på Nya Elementar påbörjade vårt arbete  mot en digitaliserad skola, var det många lärare som tyckte att mina framtidscenarier verkade peka långt, långt in i framtiden. I år när läroplanen innehåller skrivningar om att undervisningen ska ge eleverna en digital kompetensär framtiden säkert mer vardagsnära för läraren.

A.U.: Almqvist menade att utbildningsväsendet måste gå  ”i täten” när en samhälle står inför stora förändringar. Är det det också så du ser på din rektorsroll?

M.O.:  Att vara rektor i dag  innebär nya krav och utmaningar. Det går inte klamra sig fast vid gamla sanningar. Man kan säga att gårdagens rektor var en förvaltare men att dagen rektor måste vara en pedagogisk ledare som måste finna rätt väg i den den digitala transformationen. Dagens rektor måste man vara en förändringsagent, en förebild som är öppen för egen utveckling. När Nya Elementar 2016 blev en en-till-en-skola (dvs en digital enhet per elev) visste vi inte riktigt vart vi var på väg. Men när jag och den övriga ledningen tittade ut mot omvärlden förstod vi att vi att inte kunde stå stilla och riskera att avståndet mellan nuet och framtiden skulle öka. Vi blev tvungna att samla hela skolan och tala om osäkerheten och samtidigt utstråla en övertygelse att vi tillsammans kommer att kunna skapa några av svaren själva.

A.U.:  Är det alltså genom ”den nya tekniken” som svensk skola kan hitta en viktig  drivkraft?

M.O.:  Ja, men det gäller – precis som på Almqvists tid – att ta sig an utmaningarna på ett konstruktivt sätt. Man får inte förlora sin kritiska blick. Varken boktryckarkonsten eller digitaliseringen kan betraktas som mål i sig. Nej min ambition som rektor är att utveckla undervisningspraktiken, att göra  Nya Elementar till en skola där alla elever har möjlighet att lyckas. Men för att lyckas med det kan vi inte vänta på att regeringen eller Skolverket lägger ut rälsen.

Nya Elementarskolan i Bromma, Stockholm

På Nya Elementar försöker vi på tillsammans hitta vägar framåt. Både jag och skolans digitala utvecklingsgrupp försöker hålla oss uppdaterade kring den forskning som finns kring den digitala utvecklingen och dess konsekvenser. Dessutom skapar vi egna erfarenheter under våra PDSA-cykler (plan-do-study-act). Man får helt enkelt pröva sig fram. Huvudsaken är att man har elevernas lärande i fokus. Läraren på Nya Elementar måste hela tiden inta elevperspektivet och ställa sig frågan: ”är det jag gör till för eleven eller för mig?”

De nya elevgrupperna och det förändrarde arbetslivet

 A.U.:  Under den första halvan av 1800-talet var frågan om nya elevgrupper brännande. Den gamla latinskolan hade främst varit upplagd för att skola präster och ämbetsmän. Nu började behovet öka av adekvat utbildning också för andra grupper och näringar. Almqvists Nya Elementar var ett första försök att pröva om realbildning och klassisk bildning kunde rymmas inom samma skolform. Men Almqvist var också intresserad av utbildningsväsendet i stort. I sina programskrifter argumenterade han också för en allmän folkskola och i skönlitteraturen lät han de högre bildningsprojekten också omfatta den kvinnliga ungdomen.

Hans stora tes var att samhället (Sverige) skulle vinna på att bli en meritokrati där begåvning och fallenhet – snarare än bakgrund och kön – skulle kunna bli riktningsgivare  för yrkesval och livsväg. Och framför allt var han övertygad om att framtiden krävde helt nya  förmågor.

A.U.: Ja att arbets- och yrkeslivet förändras är ju viktigt för skolan att förhålla sig till. Själva grundskälet till att Nya Elementarskolan grundades på 1820-talet var ju att försöka skapa en bättre utbildningsgrund för det som då var framtidens näringar.

M.O.:  Mmm. Och de visste inte heller exakt vad som skulle komma att behövas. Almqvist och de andra fick försöka tänka nytt och pröva sig fram … precis som vi.

A.U.: Till 1800-talets utmaningar hörde ju också att ta sig an nya elevgrupper. Men det det är kanske inte en fråga som känns aktuell för dig som en rektor för en stabil Bromma-skola?

M.O.:  Jo faktiskt. Även om Nya Elementar har ett relativt homogent upptagningsområde möter vi ett alltmer diversifierat elevunderlag. Vi får elever med olika kognitiva och socioekonomiska förutsättningar och dessutom har vi under de senaste åren fått ett ökat antal nyanlända med varierande skolbakgrund. Att ge var och en av alla elever just det som hen behöver för att utvecklas, det är verkligen en av skolledarens stora utmaningar.

A.U.:  Kan du ge några exempel hur du som rektor tar dig an dessa frågor?

M.O.:Ja här finns flera exempel på hur vi på Nya Elementar drar nytta av digitaliseringens möjligheter att kompensera för de olika förutsättningar elever har med sig. Det handlar mycket om anpassningar och stöd, men också att ge stimulans. Lärare i årskurs tre har redan i ett par år använt ett digitalt screeningverktyg för att säkerställa elevernas läs- och skrivförmåga i låga åldrar. På mellan- och högstadiet har utprovning och användning av läromedel skett i över två års tid. De digitala läromedlen är fortfarande under utveckling, men tydliga tecken finns att de har en betydande effekt på lärarens möjligheter att individanpassa undervisningen och att ge mer tid för läraren tillsammans med eleven.

Hur förbereder man för en framtid man inte känner?

A.U.:  När man står mitt i en tid av stora förändringar är det svårt att orientera sig. Vart är vi på väg? Hur ska man bilda sig en uppfattning om vilka kunskaper och kompetenser som krävs i framtiden? Om Almqvist, kan man säga att han använde sig av skönlitteraturen för att skapa bilder av sådant som (ännu) inte fanns i verkligheten. Dessutom laborerade han skickligt genom att ömsom skriva framtidsinriktade programtexter (där han hänvisade till den fungerande praktiken i Nya Elementar) ömsom utveckla verksamheten i Nya Elementar (och då hänvisa till den politiska verkningskraft som han i sina programskrifter tillskriver utbildning).

A.U.:  I min bok påstar jag att Almqvist konstruerade  sig själv som rektor och pedagogogisk utopist genom att växla mellan – och ibland också kombinera – ämbetsmannablicken och fjärrskådarblicken. Att han på så sätt skapade sig ett synfält där det görbara och det önskvärda, så att säga, rymdes på samma gång…

M.O.:Mmm. Det är en utmaning attskapa en koppling mellan nuet och framtiden. Att skapa mening och riktning åt det man gör i vardagen. Den verklighet som dagens rektorer opererar inom är komplex och oförutsägbar, det finns konkurrerande idéer där de rätta svaren inte är givna på förhand. Som skolledare får man försöka stimulera till ett innovativt förhållningssätt – testa och undersöka, låta mönster framträda  –  och sedan fånga upp och agera. Jag tror att det är så man måste göra. Det går inte att implementera färdiga, linjära processer.

A.U.: Hehe. Nu låter du lite som Almqvist

M.O.: Ja, det är väl jjust det, att man som rektor måste både vara både här och nu, och samtidigt aldrig förlora framtiden ur sikte.

A.U.:  När man ser till de stora samhällsförändringar som ägt rum sedan Nya Elementarskolan grundades, kan det tyckas som praktiskt taget allt, förutom skolans namn, är omstöpt. Vårt försök att konfrontera Almqvists 190 år gamla rektorserfarenheter med dagens utmaningar kan framstå som ren anakronism.   Men kanske är det också så man kan använda utbildningshistorien som en slags kreativt rum? Att man – om man betraktar en central utbildningsfråga – kan fördjupa förståelsen genom att röra blicken mellan nu och då. Att man genom att jämföra och problematisera det tidigare med det nuvarande också kan få nya idéer för det kommande?

M.O.: Och du kanske kan få några uppslag till forskning om hur det är att vara rektor i förändringstider?


Mikael Odin, f. 1962, är rektor på Nya Elementar, en kommunal F-9-skola i Bromma, Stockholm. Nya Elementar har 960 elever, en personalstyrka på 150, varav 85-tal lärare. Förutom grundskola finns här även en grundsärskola. Skolan leds av Rektor och fem Biträdande Rektorer som bildar skolans ledningsgrupp. Skolan står idag inför flera utmaningar. En är att öka kapaciteten till ca 1200 elever, med tillbyggnation av skolan, på grund av ett stort behov av nya skolplatser i Bromma. En annan utmaning ligger i förverkligandet av den reviderade läroplanen där ”digital kompetens” förts in som centralt begrepp och där det fastställs att programmering skall ingå  i undervisningen. En tredje utmaning är att rekrytera och behålla behöriga  och kompetenta lärare i en tid när det råder en så utamanande stor lärarbrist. Mikael har tidigare varit verksam som gymnasielärare och rektor vid andra skolor.  2012 blev han den förste rektorn i Sverige som fick sin grundskola certifierad en enligt kvalitetsstandarden ISO-9001.

 

Annika Ullman, f. 1955, är professor i pedagogik och vice dekan för Samhällsvetenskaplig fakultet vid Stockholms Universitet. Hon disputerade på avhandlingen Rektorn. En studie av en titel och dess bärare(1997) som med en kultursociologisk ansats granskade titelbruket från år 1290 till 1993. Bland andra arbeten med fokus på skolledarskap och samhällsförandring kan nämnas Stiftarinnegenerationen. Sofi Almqvist, Anna Sandström, Anna Ahlström(2003) som är en kollektivbiografi om tre av de kvinnor som grundade framgångsrika skolor decennierna kring sekelskiftet 1900. Med boken ”Icke ett teoretiskt luftslott”.Jonas Love Almqvist som rektor och pedagogisk utopist (2016) har hon fördjupat bilden av hur C.J.L. Almqvist under 1830-1840-talen förverkligade Snilekommitténs pedagogiska idé — Nya Elementarskolan – och samtidigt använde experimentet som ett ”verklighetsankare” för att övertyga om att framtiden inte låter sig närmas som ”ett teoretiskt luftslott”.

 


LITTERATUR

C.J.L. Almqvist, Om Svenska Uppfostringsväsendet(Samlade Verk 16), utg. Lars Burman. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet 2007.

Anders Burman, Politik i sak. C.J.L. Almqvist samhällstänkande 1839–1851. Stehag: Symposion, 2005.

Brynjolfsson, Erik och McAfee, Andrew: The Second Machine Age. New York, London: W.W. Norton & Company, 2014.

 Copenhagen Institute for Futures Studies: ”Foranalyse af dj[oe]fernes fremtidige arbejdsmarked – A Working Future”, oktober 2017.

Dimmock, Clive, Kwek, Dennis och Toh, Yancy: “Leadership for 21st century learning in Singapore’s high‑performing schools” i OECD:Leadership for 21st C Learning, 2013.

Facer, Keri: Learning Futures: Education, Technology and Social Change. London and New York: Routledge, 2011.

http://www.bpums.ac.ir/UploadedFiles/CourseFiles/[Keri_Facer]_Learning_Futures_Education,_Technolo__f9e20225.pdf (Hämtad 2017-12-27)

Lagemann, Ellen: ”Does history matter in education research? A brief for the humanities in an age of science” in Harvard Educational Review, 75/1, 2005.

McCulloch, Gary: The Struggle for the History of Education. Foundations and Futures of Education. Routledge. USA and Canada, 2011.

Skolverket: Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet, 2016.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3621.pdf%3Fk%3D3621 (Hämtad 2018-03-18)

Snowden, David: ”A Leaders Framework for Decision Making” i Harvard Business Review, November 2007.

SOU 2016:89. För digitalisering i tiden. Digitaliseringskommissionens betänkande

Svedjedal, Johan, Kärlek är. Carl Jonas Love Almqvists författarliv 1793–1833. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2007.

Ullman, Annika ”Icke ett teoretiskt luftslott”.Jonas Love Almqvist som rektor och pedagogisk utopist. Stockholm: Santérus förlag, 2016.

Ullman, Annika:”Rektor Almqvist och personlighetsprincipen” i Nordic Journal of Educational History, NJEdH, 2014/2  http://ojs.ub.umu.se/index.php/njedh/issue/view/2

Utbildningsutskottet: Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen, 2015.

Viklund, Jon, Ett vidunder i sitt sekel. Retoriska studier i C.J.L. Almqvists kritiska prosa 1815–1851. Hedemora: Gidlunds förlag, 2004.

Vinge, Louise, “Almqvist – läraren” I Carl Jonas Love Almqvist – konstnären, journaliseten, pedagogen.Roland Lysell & Britt Wilson Lohse (red). Almqvistsällskapet. Hedemora, Gidlunds förlag.

https://www.djoef.dk//~/media/documents/tema/foranalyse-af-dj-oe-fernes-fremtidige-arbejdsmarked_final.pdf (hämtad 2018-03-18)

https://hbr.org/2007/11/a-leaders-framework-for-decision-making (Hämtad 2016-04-29)

 

 

 

 

Författarpresentationer

 

Annika Ullman, f. 1955, är professor i pedagogik och vice dekan för Samhällsvetenskaplig fakultet vid Stockholms Universitet. Hon disputerade på avhandlingen Rektorn. En studie av en titel och dess bärare(1997) som med en kultursociologisk ansats granskade titelbruket från år 1290 till 1993. Bland andra arbeten med fokus på skolledarskap och samhällsförandring kan nämnas Stiftarinnegenerationen. Sofi Almqvist, Anna Sandström, Anna Ahlström(2003) som är en kollektivbiografi om tre av de kvinnor som grundade framgångsrika skolor decennierna kring sekelskiftet 1900. Med boken ”Icke ett teoretiskt luftslott”.Jonas Love Almqvist som rektor och pedagogisk utopist (2016) har hon fördjupat bilden av hur C.J.L. Almqvist under 1830-1840-talen förverkligade Snilekommitténs pedagogiska idé — Nya Elementarskolan – och samtidigt använde experimentet som ett ”verklighetsankare” för att övertyga om att framtiden inte låter sig närmas som ”ett teroretiskt luftslott”.

 

Mikael Odin, f. 1962, är rektor på Nya Elementar, en kommunal F-9-skola i Bromma, Stockholm. Nya Elementar har 960 elever, en personalstyrka på 150, varav 85-tal lärare. Förutom grundskola finns här även en grundsärskola. Skolan leds av Rektor och fem Biträdande Rektorer som bildar skolans ledningsgrupp. Skolan står idag inför flera utmaningar. En är att öka kapaciteten till ca 1200 elever, med tillbyggnation av skolan, på grund av ett stort behov av nya skolplatser i Bromma. En annan utmaning ligger i förverkligandet av den reviderade läroplanen där ”digital kompetens” förts in som centralt begrepp och där det fastställs att programmering skall ingå  i undervisningen. En tredje utmaning är att rekrytera och behålla behöriga  och kompetenta lärare i en tid när det råder en så utamanande stor lärarbrist. Mikael har tidigare varit verksam som gymnasielärare och rektor vid andra skolor.  2012 blev han den förste rektorn i Sverige som fick sin grundskola certifierad en enligt kvalitetsstandarden ISO-9001.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *