GÖRAN BERGSTRÖM
Det finns ett stort antal studier som behandlat olika konflikter och strider inom svensk skola över tid. Exempelvis striden om latinets vara eller inte vara, kristendomens plats i skolan, grundskolans införande, konflikter mellan olika partier inom politikområdet skola för att nämna några exempel. Mer sällsynt är studier som tar fasta på centrala frågor som rör skolans inre liv.
I Magnus Hulténs bok ”Striden om den goda skolan” står konflikter kring kunskapsbegreppet i centrum, närmare bestämt hur frågan om betyg och läroplaner skapade både konfliktlinjer och till sist så pass mycket samförstånd att banbrytande reformer kunde sjösättas. Tidsspannet är i första hand 1980- och 90-tal. Visst hade kunskaper diskuterats tidigare i skolsammanhang, men Hulthén visar på ett övertygande sätt hur styrningen av skolans kunskapsuppdrag fick en ny och mer central innebörd från 1980-talets början, först i skoldebatten men senare också i reformarbetet. Han benämner förändringen ”Den nya kunskapspolitiken”.
Fortsätt läsa Recension: Magnus Hultén, Striden om den goda skolan