Etikettarkiv: Fostran

Inledning

JONAS QVARSEBO

Fostran har, jämte kunskapsförmedling, alltid varit en central aspekt av skolans verksamhet. Skolans fostran av eleverna inrymmer många olika processer, beroende på tidsperiod och samhällskontext. Det kan röra sig om allt från mer hårdföra metoder, exempelvis aga och stränga förmaningar, till mildare förfaringssätt där man mer betonar saker som personlighetsutveckling, råd och stöd. Beroende på perspektiv kan skolans fostrande verksamhet beskrivas med hjälp av olika begrepp, som just fostran eller som karaktärsdaning, personlighetsutveckling, värdegrundsarbete med mera. I detta temanummer utgår vi från begreppet disciplinering som ett paraplybegrepp för många olika typer av fostran som har använts inom skolan.

Fortsätt läsa Inledning

Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft

BJÖRN NORLIN

Disciplinering kopplad till skolan har en lång historia och kan förstås och studeras ur en rad olika perspektiv. Det kan handla om allt från studiet av enskilda och undervisningsnära praktiker till analyser av mer övergripande maktförhållanden och institutionella krafter. Disciplinering skär kort sagt genom många delar av skolors sociala ekologi (se exempelvis Rousmaniere, Dehli & De Coninck-Smith; Peim 2005). Den här texten fokuserar på ett viktigt fragment av detta, men som sällan lyfts fram, nämligen disciplinens förankring i pedagogiskt tänkande och hur disciplinering kan förstås som en undervisningskonst.

Fortsätt läsa Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft

Demokratifostran som brottsprevention

PAULA WAHLGREN

När regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism tidigare i år släppte ett undervisningsmaterial till skolor fick det stor uppmärksamhet.

Materialet bestod av ett metodstöd, en samtalskompass, som skulle vägleda lärare och andra aktörer i genomförandet av ”demokratiska samtal” med unga som befaras befinna sig i riskzon för att radikaliseras. Metoden beskrivs som motiverande samtal ”för att öka den inre motivationen till förändring”. Materialet fick stor kritik, främst för att olika grupper av politiskt aktiva ungdomar klumpades ihop och pekades ut som potentiella våldsverkare och som ett hot mot demokratin. Att på detta sätt skilja ut vissa grupper av ungdomar som potentiella extremister i behov av särskild fostran är ett nytt inslag i skolan.

Fortsätt läsa Demokratifostran som brottsprevention