ANDREAS NORDIN
Efterkrigstidens utbildningsreformer i Sverige handlade till stor del om att skapa en mer inkluderande skola där alla barn skulle ges möjlighet till studier, oavsett social eller ekonomisk bakgrund. En skola för alla var den bärande principen som genomsyrade reformarbetet. Vad innebar det för de romska barnen?
Fortsätt läsa Romer i kommunal skolpolitik 1950-1970: exempel från två kommuner
ANDREAS NORDIN
Syftet med denna artikel är att utifrån ett kommunalpolitiskt perspektiv diskutera hur skolan i samspel med det omgivande samhället internationaliseras under perioden 1950-2000 samt ge exempel på hur denna internationalisering kommer till uttryck i tre kommuners skolpolitik. Den vägledande frågeställningen är hur internationalisering hanterats och/eller initierats på kommunalpolitisk nivå?
SOLWEIG EKLUND
Detta nummer av Vägval i skolans historia innehåller artiklar som handlar om vem som ska bestämma över skolan. Det handlar om makten över skolan. Det är en mycket komplex fråga som i debatten görs till en fråga om för eller emot kommunaliseringen eller som man också hör – för eller emot återförstatligande.
Detta är i hög grad komplicerat, för frågan är om skolan någonsin har varit statlig. Vilken del av skolan skulle det vara? Högskolorna är statliga, men vilka andra? Hur som helst gäller det inte grundskolan/folkskolan, den har aldrig varit statlig och inte heller förskolan. Däremot har staten styrt kommunerna med detaljerade statsbidrag sedan många år tillbaks…