Betygsmotståndet i Tidskriften Krut 1977-1986

CHRISTIAN LUNDAHL

I denna text beskrivs hur debatten, eller diskursiva kampen om utbildningspolitiken , kom till uttryck i tidskriften Krut (Kritisk utbildningstidskrift) särskilt vad gäller betygsfrågan, eller som den då benämndes: betygskampen. Varför engagerade sig Krut i betygskampen och vad ledde det till?, hur såg den kamp, eller motmakt, ut som bedrevs och vad fick den inte fram? samt, hur kan vi mer övergripande förstå diskursiv kamp, dess möjligheter och begränsningar?

Fokus ligger på de första åren efter tidskriftens tillblivelse till några år in på 1980-talet när betygskampen ebbar ut något.

Fortsätt läsa Betygsmotståndet i Tidskriften Krut 1977-1986

Juridifiering i skolan – möjligheter och risker

CAROLINE RUNESDOTTER

Idag har de flesta skolor tillgång till någon form av juridisk expertis. Större kommuner har ofta anställda jurister som får ta sig an frågor som rör skolans verksamhet, som inte rektorer eller skolchefer klarar av. Och förutom dessa finns ofta personer i skoladministrationen med juridik i sin utbildning och med erfarenhet av att hantera rättsliga frågor i skolan, då framförallt uppgifterna att hantera klagomål och anmälningsärenden tenderar att ta alltmer tid och kräva mer resurser. När alltmer av det som ingår i skolverksamheten blir rättsligt reglerat och börjar tolkas i juridiska termer är det ett uttryck för juridifiering och förekomsten av alltmer juridisk expertis är i sin tur ett uttryck för att detta inte längre enbart kan hanteras av de professionella inom skolan. Men den rättsliga regleringen påverkar också hur vi uppfattar det som sker i skolan beroende på om du verkar inom skolan som lärare eller rektor, eller är elev respektive vårdnadshavare.

Fortsätt läsa Juridifiering i skolan – möjligheter och risker

VÄGVAL NR 1 / 2019, Tema: “Skolans digitalisering”

INNEHÅLL
 
Magnus Hultén, Jonas Hallström
Inledning

Lina Rahm
Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar

Roger Säljö
En digital uppväxt och en digital framtid

Lennart Rolandsson
Programmering i skolan

Ulla Riis
Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan

Lars Björklund
Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan
 

Inledning

MAGNUS HULTÉN och JONAS HALLSTRÖM,
redaktörer för temanumret: Skolans digitalisering

Året var 1958. Grundskolan höll på att införas i Sverige och på radio sände man en serie om fyra program där denna skola
presenterades för allmänheten. Vi hör programledaren i det inledande avsnittet säga:

-Men redan nu kommer vi att kunna göra oss vissa föreställningar om det samhälle våra barn kommer att utbildas för. Det här ljudet till exempel, det kommer att bli mycket vanligt.

[Ett entonigt pipande och faxliknande ljud hörs]

-Vi står framför en matematikmaskin […].

Lite senare ställer programledaren följande fråga:

-Vilka krav kommer nu den tekniska utvecklingen att ställa? Vad bör den nioåriga obligatoriska skolan ge ungdomen, för att den bäst skall klara sig i morgondagens samhälle?

Fortsätt läsa Inledning

Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar

LINA RAHM

Diskussioner kring utbildning om datorn hänger förstås samman med vad den specifika maskinen vid en viss tid kan, eller inte kan, göra. Men kanske ännu högre utsträckning och särskilt i relation till utbildning, handlar den om vad en fiktiv föreställd framtida dator kan, eller inte kan, och vad denna framtidsbild i sin tur genererar för beskrivningar av hot och möjligheter. Utbildning är ett av de främsta verktygen staten förfogar över för att skapa önskad framtid. Vilken framtid som ska skapas hänger nära samman med hur man tänker sig den tekniska utvecklingen. Datorer handlar således om mycket mer än kiselplattor, minnen och algoritmer – de handlar också i hög grad om samhället och hur dess medborgare ska organiseras och styras. Därför behöver vi undersöka hur vi pratar, och har pratat, om datorer – vilka idéer eller föreställningar om framtiden som ligger bakom de olika, ofta tidsförankrade, beskrivningarna av dessa maskiner, och inte minst, vilka utbildningssatsningar som följt i dess spår.

Fortsätt läsa Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar

En digital uppväxt och en digital framtid

ROGER SÄLJÖ

Alla samhällen har behov av mekanismer för att återskapa de kunskaper och erfarenheter som är centrala för samhällets fortbestånd och utveckling. Under större delen av människans historia har vardagliga erfarenheter i familjen och i bygemenskapen varit tillräckliga för att man ska nå den kunskapsnivå som krävs för att man ska kunna försörja sig och bidra till gemenskapens fortbestånd. Deltagande i vardagliga sysslor som att odla, jaga, fiska, laga mat och annat har synliggjort de kunskaper och färdigheter som varit samhällsbärande för individen. En relativt låg grad av arbetsdelning har dessutom inneburit att kunskapsbasen varit begränsad och stabil. Men likafullt måste det vardagliga livet organiseras så att viktiga kunskaper görs tillgängliga för uppväxande generationer. Varje samhälle måste ha en pedagogik.

Fortsätt läsa En digital uppväxt och en digital framtid

Programmering i skolan

LENNART ROLANDSSON

Idag beskrivs programmering som en slags lägsta nivå eller allmänbildning för att förstå hur datateknik påverkar samhället. Men det är inte första gången ämnet varit föremål för undervisning. I min forskning om programmering i skolan, hittade jag de första spåren mellan 1970 till mitten av 1980-talet i Skolöverstyrelsens (SÖ) arkiv. Det var en tid då man önskade fler gymnasieelever som satsade på en teknisk och naturvetenskaplig karriär.

Fortsätt läsa Programmering i skolan

Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan

ULLA RIIS

Historien om hur datorn, som den tekniska skapelse den är, nådde skolans värld är ett tydligt exempel på hur offentliga medel har använts till ensidiga push-kampanjer(1) – ofta insvepta i pedagogisk retorik(2). Här vill jag teckna den relativt intensiva utvecklingen under 1980-talets första del och översiktligt skissera den något långsammare upptakten under 70-talet. Historien handlar inte bara om apparaterna utan också om hur undervisning om och med datorer – i varje fall på formuleringsarenan – skulle göras till en del av grundskolans allmänbildning.

Fortsätt läsa Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan

Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan

LARS BJÖRKLUND

När regeringen i september år 2015 gav skolverket uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet skapades ett samarbetsprojekt ”Tripple Helix” mellan skolverket, universiteten, företrädare för skolan och mjukvaruindustrin. Under ett antal möten och workshops diskuterades innehåll och formuleringar i den kommande läroplansrevisionen. Såväl från universitetens datavetare och från industrin framfördes vikten av att låta elever utveckla ett så kallat datalogiskt tänkande.

Fortsätt läsa Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan