Historien upprepar sig eller vad tror du själv? Frågor och övningar i efterkrigstidens läroböcker för den svenska folk- och grundskolan

ANDERS PERSSON

Flera av de forskare som önskat undersöka hur historieämnet i den svenska skolan förändrats över tid, har valt att analysera läroböcker. I de flesta fall har dessa studier handlat om textens innehåll. I den här artikeln sammanfattas emellertid resultaten från en studie där intresset istället riktats mot den typ av förtryckta frågor och övningar som ofta förekommer i skolans läromedel. Genomgången av nära tusen uppgiftsformuleringar bidrar till att problematisera bilden av hur skolämnet historia förändrats under efterkrigstiden.

Idén om att kunskap kan förstås som något situerat, att lärande uppstår i mötet mellan någon och något, är ingen ny tanke.Allt sedan den allmänna rösträttens införande har också politiker, läroplansmakare och lärare behövt ta ställning till hur denna didaktiska avvägning bör hanteras i praktiken: Bör skolans uppdrag i första hand förstås som förmedling av redan på förhand givna kunskaper, eller bör utgångspunkten också tas i de ofta oväntade tankar, insikter och funderingar som undervisningen kan bidra till att aktualisera bland eleverna?

Fortsätt läsa Historien upprepar sig eller vad tror du själv? Frågor och övningar i efterkrigstidens läroböcker för den svenska folk- och grundskolan

Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000

HENRIK ÅSTRÖM ELMERSJÖ

Statens relation till medborgarna är av naturliga skäl under ständig debatt och mycket tyder på att medborgarnas uppfattningar om denna relation har genomgått stora förändringar under de senaste fyra, fem decennierna. Staten har givits olika grundläggande innebörd i debatten: från en omhändertagande institution – som ser till kollektivet som helhet och därmed också placerar individen i olika kollektiv – till en störande institution – som lägger sig i och begränsar den individuella friheten hos medborgarna, bland annat genom att just binda individen till olika kollektiv.

Under de senaste decennierna har också undervisningen om samhället förändrats. En alltid intressant fråga kopplad till skolan är huruvida samhällsförändringar speglas i skolan, eller om förändrade attityder i samhället tvärtom har sitt ursprung i skolan och den fostran som bedrivs där.

Fortsätt läsa Framtiden, individen och samhället: Förändringar i målen för skolans samhällskunskaps- och historieundervisning 1970–2000

VÄGVAL NR 3/2020, “HÖSTNUMMER”

INLEDNING
Agnes Hamberger

Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980
Josefin Englund

Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet
Anne-Li Lindgren, Ingrid Söderlind

Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning
Annelie Holmberg

PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia
Åsa Broberg

Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet
Martin Järnek

INLEDNING

AGNES HAMBERGER

Årets tredje nummer av Vägval i skolans historia bjuder på en omväxlande läsning, från det sena 1800-talets lärarliv fram till 1990-talets organisationsreformer. Gemensamt har artiklarna ett intresse för de förändringar som präglat den svenska skolan under ett händelserikt århundrade där nya förutsättningar och krav på skolan drivit på utvecklingen.

Fortsätt läsa INLEDNING

Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980

JOSEFIN ENGLUND

“Käck lärarinna som hamnat i en obygd
frågar om det finnes någon bildad, trevlig o.
präktig 35–38 års man …”
(Dagens Nyheter 15 februari 1930)

Kanske finns det inte någon annan yrkesgrupp under modern tid som förställningar kopplade till yrkesidentiteten varit så nära sammankopplat med civilstånd och konstruktionen av kön: Läraryrket öppnades för kvinnor just som ett sätt att lösa problemet med de ogifta kvinnornas försörjning. Sökande efter ett heterosexuellt livspartnerskap handlade på detta sätt inte bara om personliga val, utan också om makt- och statusförhållanden. Men vem var då den ogifta lärarinnan – och den ogifta läraren, och hur såg man på honom och henne och vad hade läraryrket för betydelse i valet av en partner och nytt civilstånd?

Fortsätt läsa Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980

Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet

ANNE-LI LINDGREN, INGRID SÖDERLIND

1930-talet var en tid präglad av förändringsvilja och öppenhet för nya influenser såväl politiskt som i undervisning och vardagsliv, åtminstone i västvärlden. I Sverige var allmän och lika rösträtt nyligen införd, barnfamiljernas levnadsförhållanden lyftes fram i samhällsdebatten och aktörer med anknytning till lärarorganisationer och nationell utbildningspolitik stred för att skolans undervisning och nya teknologiska landvinningar som film och radio skulle användas för att sprida arbetsformer och idéer som gjorde medborgarna delaktiga i offentligheten. Skolbarn var en särskilt viktig målgrupp (Lindgren 1999). Även när det gäller förskoleliknande verksamheter pågick stora förändringsarbeten vid samma tid. Institutionerna för barn innan skolåldern hade lite olika karaktär, men gemensamt för dem var att de till skillnad från skolan inte omfattades av några regelverk och de erhöll inte heller några statliga bidrag (Lindgren & Söderlind 2019).

Fortsätt läsa Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet

Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning

ANNELIE HOLMBERG

Vad gjorde du i slöjden? Berätta ditt slöjdminne! Alla som har en grytlapp eller smörkniv från skolslöjden får gärna skicka in den till Nordiska museets utställning! Så löd en uppmaning i ett pressmeddelande från Nordiska Museet i Stockholm inför en utställning om skolslöjd år 2012. Budskapet spreds via radio, tidningar och i riktade förfrågningar. Drygt 500 brev inkom, varav 330 med slöjdalster. Dessa brev har gjort det möjligt att skapa en förståelse kring elevers upplevelser av undervisning, vad det är eleven minns.

Fortsätt läsa Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning

PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia

ÅSA BROBERG

Genom det sätt som skolan förbereder unga människor för utträde i samhället avspeglas föreställningar och upplevelser av ett samhälle i en viss tid. Kanske tydligare än traditionella ämnen ger den praktiska yrkes- eller arbetslivsorienteringen en bild av vilken typ av samhälle som skolan förväntas förhålla sig till eftersom skolan aktivt måste tolka det nu som eleverna ska möta i utforskande syfte. Prao (praktisk arbetslivsorientering), tidigare Pryo (praktisk yrkesorientering) är heller inget ämne som syftar till vidare studier i något meriterande avseende och måste därför inte anpassa innehåll efter utbildningar på nivån ovanför grundskolan. Det är kontakten med en särskild del av samhället, arbete, som står i fokus för praktisk yrkes- och arbetslivsorientering.

Fortsätt läsa PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia

Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet

MARTIN JÄRNEK

Under min yrkesverksamma tid kom jag att arbeta i fem statliga skoladministrationer: Länsskolnämnderna, Skolöverstyrelsen, Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Statens Skolinspektion. Under denna drygt trettioåriga tid skedde mycket stora förändringar inom skolväsendet, men den utan tvekan mest drastiska i mitt liv var när skolväsendet  kommunaliserades och Skolverket bildades år 1991. Kring detta tänker jag skriva ned några personliga minnen.

Fortsätt läsa Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet

Translate »