Kvinnofolkhögskolan – ett delat rum med oppositionella gemenskaper

BERIT LARSSON

Under svensk folkhögskolas första femtio år präglades de kvinnliga folkhögskolorna i huvudsak av ett könskomplementärt maternellt bildningsideal. Kvinnofolkhögskolan som startades 1985 av aktiva feminister inom kvinnorörelsen hade däremot en uttalad jämställdhets- och jämlikhetsinriktning. Som en internationell mångkulturell strukturerad studiemiljö, en mötesplats för deltagare med vitt skilda bakgrunder, var och är det övergripande målet att utveckla kunskaper och inspirera engagerade människor som vill förändra världen. Från att ha beskrivits som eget rum kan skolan idag, genom att ifrågasätta och problematisera könsmaktsordningar men också teorier och föreställningar om kön och sexualitet, karakteriseras som ett delat rum med oppositionella gemenskaper. Istället för verifierbar kunskap och hanterbara fakta betonas i texten närvarons didaktiska dimension i mötet med den andra.

Fortsätt läsa Kvinnofolkhögskolan – ett delat rum med oppositionella gemenskaper

Recension: Folkhögskolan 150 år

BRITTEN EKSTRAND

2018 års årsbok från Föreningen för folkbildningsforskning har titeln  Folkhögskolan 150 år och är en antologi om 392 sidor redigerad av Ann-Marie Laginder, Eva Önnesjö, Irma Carlsson och Erik Nylander. I introduktionen till boken skriver redaktörerna om upphovet:

År 2018 har svensk folkhögskola verkat i 150 år. Föreningen för Folkbildningsforskning beslutade därför att ägna Årsboken 2018 helt åt folkhögskolans moderna historia. Inför folkhögskolans 100-årsjubileum 1968 gav Svenska folkhögskolans lärarförening ut fyra band om Svensk folkhögskola 100 år. Publikationerna som samlades i dessa fyra böcker har alltsedan dess varit referenslitteratur för alla som intresserat sig för utbildningsformen. Mot den bakgrunden var det viktigt att uppdatera och komplettera våra kunskaper om folkhögskolornas utveckling de senaste 50 åren 1968–2018.

Fortsätt läsa Recension: Folkhögskolan 150 år

Vägval nr 2 / 2018, “De eviga frågorna”

INNEHÅLL

Britten Ekstrand
Inledning

Mikael Odin, Annika Ullman
Att vara rektor i förändringstider Om C.J.L Almqvist, Nya Elementarskolan och de digitala utmaningarna

Henrik Edgren
Topelius och fosterlandets pulsar – Hur finländskt också blev svenskt i det sena 1800-talets Läsebok för folkskolan

Emil Bertilsson
Lärarförsörjningen: en utmaning av historiska mått

Josefina Erikson
Gymnasiereformen 1991 – En skola för jämlikhet eller en skola för arbetsmarknaden?

Lars Erik Hansen, Dag Björklund
Föreningen för svensk undervisningshistoria – ett arkiv träder fram

FSUH
Årsbok 223

Att vara rektor i förändringstider Om C.J.L Almqvist, Nya Elementarskolan och de digitala utmaningarna

MIKAEL ODIN, ANNIKA ULLMAN

På vad sätt kan utbildningshistoria och samtidserarenheter befrukta varandra?  I den här artikeln prövar vi att konfrontera bestämt då med ett  lika bestämt nu. Annika Ullman (nedan A.U.) tar avstamp i sitt nyligen avslutade forskningsprojekt om C.J.L. Almqvists som reformrektor för Nya Elmentarskolan på 1830-talet. Mikael Odin, (nedan M.O.) parerar med  egna aktuella rektorserfarenheter av att leda Nya elementarskolan idag.

Fortsätt läsa Att vara rektor i förändringstider Om C.J.L Almqvist, Nya Elementarskolan och de digitala utmaningarna

Topelius och fosterlandets pulsar – Hur finländskt också blev svenskt i det sena 1800-talets Läsebok för folkskolan

HENRIK EDGREN

2018 är det 200 år sedan den finlandssvenske tidningsmannen, författaren och historikern Zacharias Topelius föddes. I Finland uppmärksammas detta i många sammanhang med seminarier, nyutgåvor av hans skrifter och fotoutställningar (se t ex. http://www.sls.fi/). Tillsammans med Johan Ludvig Runeberg, Johan Vilhelm Snellman och Elias Lönnroth, räknas Topelius – med sina naturdikter, sagor och prosaverk – som en av de mest betydelsefulla personerna i formandet av den finländska nationella identitet som slog igenom under 1800-talets andra hälft; en tid då nationalismen firade stora triumfer över hela Europa.

Fortsätt läsa Topelius och fosterlandets pulsar – Hur finländskt också blev svenskt i det sena 1800-talets Läsebok för folkskolan

Lärarförsörjningen: en utmaning av historiska mått

EMIL BERTILSSON

Höstterminen 2016 började drygt 16 000 studenter ett lärarutbildningsprogram vid något av de 27 lärosäten runt om i landet som utbildar blivande lärare. Sammantaget utgjorde dessa studenter drygt 16 procent av alla nybörjare som valt ett att påbörja ett utbildningsprogram i högskolan. Lärarutbildningarna utgör därmed högskolans största professionsutbildning sett till antalet studenter.

Fortsätt läsa Lärarförsörjningen: en utmaning av historiska mått

Gymnasiereformen 1991 – En skola för jämlikhet eller en skola för arbetsmarknaden?

JOSEFINA ERIKSON

År 1991 fattades beslut om att införa en ny gymnasieskola i Sverige där alla program, såväl yrkesförberedande som teoretiska, skulle vara treåriga. I och med detta fick Sverige under en period en av världens mest sammanhållna gymnasieskolor där samtliga elever fick grundläggande behörighet till universitetet. Reformen har i efterhand ofta betraktats som en jämlikhetsreform men var det enbart ideal om jämlikhet som låg till grund för reformen?

Fortsätt läsa Gymnasiereformen 1991 – En skola för jämlikhet eller en skola för arbetsmarknaden?

 Föreningen för svensk undervisningshistoria – ett arkiv träder fram

LARS ERIK HANSEN

Den 24 april 2018 hade Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH)sitt årsmöte i TAM-Arkivs lokaler. Som ett inslag av många under årsmötet gavs en presentation och visning av FSUH:s arkiv. Föreningen bildades 1920 på initiativ av Bror Rudolf Hall. Syftet var att öka kännedomen om undervisningens och undervisningsinstitutionernas historia i Sverige. Detta genom att söka upp, samla in och bevara arkivalier rörande svensk undervisningshistoria.

Fortsätt läsa  Föreningen för svensk undervisningshistoria – ett arkiv träder fram

Årsbok 223


Årets årsbok handlar om Läroverket på Stampen, Östra Real i Göteborg. Björn Edman, själv elev 1955-1963 har vaskat i sina minnen och i arkiven.

Du som inte är medlem och vill ha årsboken kan mejla info@undervisningshistoria.se för att beställa boken.


Så här berättar Björn Edman:

– Inte visste jag speciellt mycket om Östra real i Göteborg när jag en varm sensommardag 1955, 11 år gammal, tog spårvagnen till skolan. Den hade nog valts för att den låg närmast hemmet, bara tre kilometer bort. När sedan skolan fick gymnasium valde jag att gå kvar där eftersom jag kände till lärarna och kamraterna även om jag hade haft möjlighet att börja på Hvitfeldtska eller Vasa hal som ansågs “finare”. Men det var en skola av den gamla sorten där det han många kufar som lärare och vissa lärare trakasserade eleverna och lyfte dem i håret.

Jag är alltså född 1944, utbildade mig som läkare i Göteborg och har varit yrkesverksam i 40 år i Göteborgstrakten.

När man tänker tillbaka på skoltiden uppfattar man den knappast som märkvärdig men jämfört med dagens skola framstår den ju som synnerligen “historisk”, alltså något att berätta för yngre generationer. Då var det ju alltså lärarna som slog eleverna, nu är det ju tvärtom!

Vi var 30 som började gymnasiet 1959. Några kom till under åren men bortfallet var stort. Nyligen har vi haft 55-årsjubileum av vår studentexamen. Då var vi bara 10 kvar som träffades och berätta gamla minnen för varandra.