BIRGITTA DAHL
Förskolans utveckling har ett nära samband med dels kraven på jämställdhet mellan kvinnor och män dels politiken för att stärka barnens rättigheter, som bland annat lett till utbyggnaden av förskolan, förbudet mot aga 1979 och Barnkonventionen 1989. Jag tror att många föreställer sig att den utvecklingen startade under intryck av de radikala strömningarna under 1968. Men den började mycket tidigare.
LARS ELENIUS
Åren 1967–1988 förändrades inställningen till tornedalingarnas finska språk i grundskolan. Det var förändringar i läroplanen som öppnade för att tornedalsfinska, som varit förbjuden i undervisningen under många decennier, nu fick egna provisoriska läromedel och började läras ut som hemspråk i Tornedalen.
Fortsätt läsa Tornedalens skola i den etniskt neutrala nationalstaten
DAVID SJÖGREN
Sameskolstyrelsen är en statlig myndighet som idag driver förskolor, förskoleklass och fem skolor för årskurserna 1–6. Sameskolan har en egen läroplan men följer grundskolans kursplaner. Verksamheten är inriktad på att förmedla den samiska kulturen, utveckla barnens och elevens samiska språk och överföra traditioner. Vid sidan om sameskolan finns det i nio inlandskommuner från Kiruna i norr till Älvdalen i söder en integrerad samisk undervisning inom ramen för den ordinarie grundskolan.
Fortsätt läsa Nomadskolans införande, genomförande och innehåll
ANDREAS NORDIN
Efterkrigstidens utbildningsreformer i Sverige handlade till stor del om att skapa en mer inkluderande skola där alla barn skulle ges möjlighet till studier, oavsett social eller ekonomisk bakgrund. En skola för alla var den bärande principen som genomsyrade reformarbetet. Vad innebar det för de romska barnen?
Fortsätt läsa Romer i kommunal skolpolitik 1950-1970: exempel från två kommuner
TOMAS KROKSMARK RECENSERAR
Joakim Landahl
Politik & pedagogik. En biografi över Fridtjuv Berg
Stockholm: Lärarförlaget 2016, 496 sidor
Det senaste modeordet i skoldebatten tycks nu vara ’skolans själ’. Det började med att representanter för OECD tyckte sig se, i sin analys av den svenska skolan, att nämnda själ gått förlorad. Det var i maj månad 2015. Nu är det Skolkommissionen som återigen påminner oss om själen – den är förlorad men möjligen på väg tillbaka. Det väcker hopp.
Men vad är en själ? Vilket typ av analysverktyg kan inte bara hitta en själ utan också konstatera att den inte längre finns och till sist också se att den är i återtåg?
MATS EKHOLM
Att få till stånd en folkskola som var inriktad mot att ge många barn undervisning var ett omfattande projekt. Sverige hade redan 1686 års kyrkolag bestämt sig för att de yngre i samhället skulle lära sig att läsa i bok så att de förstod kristendomen. Prästen skulle ”driva med flit därpå, att barn, drängar och pigor lärde läsa i bok och se med egna ögon, vad Gud i sitt heliga ord bjuder och befaller”[1].
HENRIK ROMÁN, JOHANNA RINGARP
I den här artikeln tar vi upp grundskolereformens genomförande ur ett kommunalt perspektiv, med särskilt fokus på skillnader mellan stad och landsbygd. Störst uppmärksamhet ägnar vi landsbygdens villkor i samband med genomförandet av reformen. Artikeln bygger på data inhämtade i vårt forskningsprojekt ”Vem har styr skolan?” där vi följer den kommunala skolans och skolpolitikens utveckling 1950 – 2010, främst genom att studera kommunerna Stockholm, Tierp och Växjö. [1]. I denna artikel kommer vi dock att ta ett lite bredare grepp och ge exempel även från andra kommuner. Artikeln består av fem delar: Enhetsskoleförsöken; Kommunernas möjligheter att få delta i försöken; Högstadiefrågans lösning – några kommunala varianter; Grundskolans genomförande i Stockholm, Växjö och Tierp; Stad och land – hur skapa en skola för alla kommuner?
ANDREAS NORDIN
Syftet med denna artikel är att utifrån ett kommunalpolitiskt perspektiv diskutera hur skolan i samspel med det omgivande samhället internationaliseras under perioden 1950-2000 samt ge exempel på hur denna internationalisering kommer till uttryck i tre kommuners skolpolitik. Den vägledande frågeställningen är hur internationalisering hanterats och/eller initierats på kommunalpolitisk nivå?
STINA HALLSÉN
Återkommande i svenska skolans historia har olika aktörer genomfört olika typer av satsningar på nya kommunikationsteknologiska (i) medel i ett skolutvecklande syfte. Från såväl statligt som lokalt håll har investeringar på ny teknik gjorts med ambitioner om att främja modernisering, likvärdighet och effektivitet. I denna artikel belyses statliga incitament kring kommunikationsteknologisk utveckling samt hur dessa hanterats i olika kommunala sammanhang vid tiden för enhetsskolans införande.
Fortsätt läsa Enhetsskolan och teknologin – statliga incitament och kommunal planering
VÄGVAL NR 1 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Magnus Hultén
Inledning
Mats Björnsson
Observationer från en skolbyråkrat
Esbjörn Larsson
Totalförsvarskunskap i skolan – ingen ny idé
Daniel Pettersson
Skolkris och internationella jämförande kunskapsmätningar – siffran och jämförelsens hegemoni
Sofa Persson
Ulla Lindström – jämställdhet som individuellt och kollektivt projekt
