SARA BACKMAN PRYTZ
Vägval i skolans historia har i detta nummer samlat artiklar med ett genusperspektiv på utbildningshistoria. Frågor om kvinnors och mäns, flickors och pojkars rättigheter och förutsättningar är ständigt aktuella, och genom detta nummer hoppas vi kunna belysa delar av den utbildningshistoriska forskningen som finns på området.
ELLEN BROBERG
Men som en kvinnas matlust är så liten, har mannen i sin vishet ordnat så, att också frukterna av kvinnofliten, i rättvis proportion må vara små.
Denna artikel bygger på min examensuppsats; Lika lön för lika arbete? En studie av argumentationen kring folkskollärarnas lönedebatt i Svensk Läraretidning år 1906. Syftet var att studera tidskriften för att få en bild av hur lagförändringen från 1906 togs emot och diskuterades av lärarkåren och hur de ställde sig i frågan.
PETER BERNHARDSSON
I en så kallad mantalsuppgift – en form av skattedeklaration – från 1835 redovisade läraren Frans Rouget sin familj och sina tjänare i hemmet på Götgatan i Stockholm. För de två sönerna Johan och Emile gjorde han noteringen ”biträder sin fader” och avslöjade därmed att flera av familjens medlemmar var verksamma inom den undervisning han bedrev. Möjligen deltog även hustrun och döttrarna i undervisningen. Döttrarna skulle i alla fall senare förestå egna flickpensioner i huvudstaden. Rouget är ett exempel på de ”undervisande familjer” som verkade i 1800-talets Stockholm. Med undervisande familjer menas här familjer eller hushåll där flera medlemmar samtidigt och oftast tillsammans verkade som lärare på den privata undervisningsmarknaden.
Fortsätt läsa Privatundervisning som familjeföretag i 1800-talets Stockholm
LOVISA SUMPTER
I FN:s konvention Elimination of Discrimination Against Women kan vi läsa om principen om lika rättigheter mellan män och kvinnor, en rättighet Sverige som stat har accepterat och aktivt bör implementera. Men fortfarande är det inom och mellan yrkesgrupper fortfarande stora skillnader. Sverige som är ett land vida känt för vara i framkant med jämställdhet uppvisar förhållandevis stor segregation på arbetsmarknaden. Förutom att kvinnor fortfarande får lägre lön för samma arbete ser vi att vissa områden har större segregation än andra. Ett exempel på ett sådant område är matematik och då på universiteten och de mer seniora anställningsformerna ex professorstjänst.
Fortsätt läsa Varför finns det så få kvinnliga professorer i matematik?
GERMUND LARSSON
I många av de skolminnen som finns nedtecknade skrivs det om den busige, uppstudsige skolpojken, som begår något som inte så sällan kallas för ”pojkstreck”. Mindre finns skrivet om den busiga eller uppstudsiga skolflickan, vilket kan leda till slutsatsen att flickor var mer beskedliga. Det finns dock skäl att betvivla att det är hela sanningen utan att bilden av den busiga skolpojken och den beskedliga flickan kan ses utifrån en genusstyrd skolkontext. Den här artikeln tittar lite närmare på hur man inom den kommunala flickskolan resonerade och handlade i ett fall där den som stod för förseelsen var en skolflicka.
Fortsätt läsa Flickskolan och disciplinen – ”lusten att tävla i djärvhet med pojkar…”
SARA BACKMAN PRYTZ
I min avhandling Borgerlighetens döttrar och söner har jag analyserat och jämfört de könsideal som uttrycktes av flickor och pojkar vid pojkläroverk och flickskolor under perioden 1880-1930 (Backman Prytz 2014). Vilka likheter har funnits, och vilka skillnader? Undersökningen visade att det verkligen fanns en del anmärkningsvärda skillnader mellan flickornas och pojkarnas könsideal, och en del av dessa kommer jag dela med mig av i den här artikeln. Men först en kort bakgrund som berättar om hur flickskolorna och pojkläroverken såg ut under perioden, och vilka ungdomar som gick i de olika skolorna.
Fortsätt läsa Flickskoleflickor och läroverkspojkar – könsideal vid sekelskiftet 1900
VÄGVAL NR 2 / 2015 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Agneta Linné
Inledning och reflektioner
Johannes Westberg
Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras?
Paula Wahlgren
Demokratifostran som brottsprevention
Sven Hartman
En bok om slöjd, bildning och kultur
Ingrid Heyman
Pedagogiskt arbete – utanför skolan exemplet kolonirörelsen i Stockholm
AGNETA LINNÉ
Detta nummer av Vägval har en bred ansats. Det innehåller fyra artiklar som berör olika teman.
I den första artikeln ställer Johannes Westberg frågan Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras? Tidigare forskning har inte sällan sett folkskolans tillkomst antingen som ett led i de härskande klassernas behov av att disciplinera och kontrollera en växande befolkning i spåren av industrialisering och urbanisering, eller som nära förbunden med formeringen av nationalstater och idéer om medborgerlig bildning.
JOHANNES WESTBERG
Skolväsendenas framväxt tillhör utan tvekan ett av de senaste århundrandenas viktigaste förändringar. Från att ha varit något framförallt förbehållen en elit, blev skolan en självklar del av vardagen för de allra flesta.
Idag är rätten till utbildning inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (artikel 24), och hela 91 procent av alla världens barn gick i skola enligt UNICEF:s senaste uppgifter från 2012. I Västvärlden var detta en utveckling som kommit långt redan vid 1900-talets början.
Fortsätt läsa Hur ska folkskoleväsendets framväxt förklaras?
PAULA WAHLGREN
När regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism tidigare i år släppte ett undervisningsmaterial till skolor fick det stor uppmärksamhet.
Materialet bestod av ett metodstöd, en samtalskompass, som skulle vägleda lärare och andra aktörer i genomförandet av ”demokratiska samtal” med unga som befaras befinna sig i riskzon för att radikaliseras. Metoden beskrivs som motiverande samtal ”för att öka den inre motivationen till förändring”. Materialet fick stor kritik, främst för att olika grupper av politiskt aktiva ungdomar klumpades ihop och pekades ut som potentiella våldsverkare och som ett hot mot demokratin. Att på detta sätt skilja ut vissa grupper av ungdomar som potentiella extremister i behov av särskild fostran är ett nytt inslag i skolan.
