Etikettarkiv: differentiering

Gymnasiereformen 1991 – En skola för jämlikhet eller en skola för arbetsmarknaden?

JOSEFINA ERIKSON

År 1991 fattades beslut om att införa en ny gymnasieskola i Sverige där alla program, såväl yrkesförberedande som teoretiska, skulle vara treåriga. I och med detta fick Sverige under en period en av världens mest sammanhållna gymnasieskolor där samtliga elever fick grundläggande behörighet till universitetet. Reformen har i efterhand ofta betraktats som en jämlikhetsreform men var det enbart ideal om jämlikhet som låg till grund för reformen?

Fortsätt läsa Gymnasiereformen 1991 – En skola för jämlikhet eller en skola för arbetsmarknaden?

NR 1 / 15, TEMA: Differentiering och likvärdighet

VÄGVAL NR 1  / 2015 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ulf P Lundgren
Inledning och reflektioner

Joanna Giota | Ingemar Emanuelsson
Differentieringsproblematiken i en skola för alla under 100 år

Thomas Barow
Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv:
den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Jeremias (Jerry) Aulin Rosenqvist
Differentiering och likvärdighet i backspegeln
– ett utvecklingsperspektiv

Johan Malmqvist
Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik.
Exemplet: speciallärare och / eller specialpedagoger

Inger Assarson | Ingela Andreasson |  Lisbeth Ohlsson
Värdegrund och specialpedagogik

Joanna Giota | Ingemar Emanuelsson
Konsekvenser av individualiserad undervisning för
elevers motivation

Inledning och reflektioner

Bidragen i detta nummer av Vägval behandlar specialundervisning och därmed olika teorier och föreställningar om exklusion och inklusion av elever.

I grunden handlar frågan om specialundervisningen om en mycket grundläggande pedagogisk frågeställning, nämligen differentieringsfrågan, när och hur skall skolan skilja ut elever med hänsyn till deras förmåga och möjligheter att lära.
All framgångsrik skolundervisning handlar om att anpassa undervisning och undervisningsmaterial till elevens förkunskaper, intresse och förmåga att lära och minnas. I det ögonblick undervisning inte handlar om en elev och en lärare måste undervisningen utformas med hänsyn till flera individers förkunskaper, intresse och förmåga att lära och minnas.

Fortsätt läsa Inledning och reflektioner