Kategoriarkiv: Nr 1 2015

NR 1 / 15, TEMA: Differentiering och likvärdighet

VÄGVAL NR 1  / 2015 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ulf P Lundgren
Inledning och reflektioner

Joanna Giota | Ingemar Emanuelsson
Differentieringsproblematiken i en skola för alla under 100 år

Thomas Barow
Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv:
den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Jeremias (Jerry) Aulin Rosenqvist
Differentiering och likvärdighet i backspegeln
– ett utvecklingsperspektiv

Johan Malmqvist
Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik.
Exemplet: speciallärare och / eller specialpedagoger

Inger Assarson | Ingela Andreasson |  Lisbeth Ohlsson
Värdegrund och specialpedagogik

Joanna Giota | Ingemar Emanuelsson
Konsekvenser av individualiserad undervisning för
elevers motivation

Inledning och reflektioner

Bidragen i detta nummer av Vägval behandlar specialundervisning och därmed olika teorier och föreställningar om exklusion och inklusion av elever.

I grunden handlar frågan om specialundervisningen om en mycket grundläggande pedagogisk frågeställning, nämligen differentieringsfrågan, när och hur skall skolan skilja ut elever med hänsyn till deras förmåga och möjligheter att lära.
All framgångsrik skolundervisning handlar om att anpassa undervisning och undervisningsmaterial till elevens förkunskaper, intresse och förmåga att lära och minnas. I det ögonblick undervisning inte handlar om en elev och en lärare måste undervisningen utformas med hänsyn till flera individers förkunskaper, intresse och förmåga att lära och minnas.

Fortsätt läsa Inledning och reflektioner

Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år

JOANNA GIOTA, INGEMAR EMANUELSSON

I denna artikel kommer vi att på olika sätt behandla differentieringsproblematiken, både innan och efter införandet av grundskolan – en skola för alla – i början av 1960-talet. Vi kommer att visa hur behovet av specialundervisning, som ökade kraftigt under grundskolans första decennier, kom att förstås som skolans behov av differentieringsmöjligheter snarare än ”speciella” elevers.

Detta innebar en breddning av perspektivet i diskussioner och synsätt, eftersom man tidigare i stort sett begränsat begreppet till enbart frågan om hur man bäst skulle kunna ta tillvara ”begåvningarna”.
Det vill säga, de elever som tidigare normalt gått över till realskolorna. Vi kommer att hänvisa till skrivningar i utrednings- och kommissionstexter, styrdokument, forskning och debatter. Trots att de övergripande målen i styrdokumentens portalparagrafer inte ändrats nämnvärt sedan 1940- och 1950-talen, har på senare tid kraven på tillgång till avskild specialundervisning återigen ökat. För erfarna specialpedagoger och skolverksamma, såväl som forskare, känns det som att det skulle vara fråga om ”att börja om från början igen”.

Fortsätt läsa Differentierings- problematiken i en skola för alla under 100 år

Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

av THOMAS BAROW

En nyanserad historiesyn. Hur ser de historiska rötterna till dagens situation ut? Det är en fråga som alltid bör diskuteras när samhälleliga förändringar är aktuella.

Detta gäller också för den aktuella implementeringen av den reformerade gymnasiesärskolan, och här särskilt övergången från skola till arbete, som var en av drivkrafterna bakom reformen (SOU 2011:38). Att etableras på arbetsmarknaden är betydligt svårare för gymnasiesärskolans elever än för andra elever (Arvidsson et al., 2013).

Fortsätt läsa Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft

Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

JEREMIAS (JERRY) AULIN ROSENQVIST

Alan Dyson, vid Manchester University, gjorde vid ett seminarium på Malmö högskola hösten 2014 en intressant vinkling av specialpedagogikens utveckling under de senaste decennierna. Han exemplifierade med förändringen av innebörden i begreppen integration och inklusion över tid och använde sig själv som ”norm”.

Han antydde därvid att han idag betraktas som en radikaliserad förespråkare för en fördjupad inklusion, medan han själv menar sig stå kvar vid den inställning han alltid haft beträffande inkludering i skolan. Det är sålunda den specialpedagogiska inkluderingspraktiken som har blivit mindre radikal medan han själv har samma förhållning som tidigare, menar Dyson. (En liknande föreläsning, under rubriken ”From Special Needs to Equity”, finns inspelad från Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens Lika värde 2014 /Dyson, 2014/.) Dyson beskriver förhållanden i Storbritannien. Här nedan skall göras ett försök att ge en bild av motsvarande utveckling i Sverige, med några internationella utblickar.

Fortsätt läsa Differentiering och likvärdighet i backspegeln – ett utvecklingsperspektiv

Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik. Exemplet: speciallärare och/eller specialpedagoger

JOHAN MALMQVIST

Beslut kring lärares utbildning är en viktig del i styrningen av skolväsendet. I föreliggande artikel beskrivs radikala perspektivskiften inom det specialpedagogiska området som de framkommer i statliga utredningar, utvärderingar och reformer inom lärarutbildning.

Beskrivningarna är främst från 80-talet och framåt. Perspektivskiftena handlar i stor utsträckning om vilka lärarkategorier som ska undervisa elever i skolsvårigheter. Det handlar lika mycket om var dessa elever ska undervisas, om de ska vara kvar i sina ordinarie klasser eller ha en segregerad undervisningssituation. Skiftena i perspektiv är alltså mer eller mindre i riktning åt inkludering eller mot exkludering. Exemplen presenteras i kronologisk ordning och baseras på statliga dokument med skrivningar om utbildningar till speciallärare respektive specialpedagoger. En mycket kortfattad tillbakablick, till 1920-talet, finns med som bakgrund för att beskriva speciallärares tidiga funktioner i svensk skola.

Fortsätt läsa Statliga perspektivskiften inom specialpedagogik. Exemplet: speciallärare och/eller specialpedagoger

Värdegrund och specialpedagogik

INGER ASSARSON, INGELA ANDREASSON, LISBETH OHLSSON

Specialpedagogik kan inte ses som frikopplad från de demokratiseringssträvanden som tog fart i Sverige under förra seklet och som efter andra världskriget bildade grund för utvecklandet en skola som skulle nå fler elever.

På ett övergripande plan har specialpedagogiken kopplats till rättigheter för personer med funktionshinder, rätten att läsa och skriva, att skapa och vara kreativ, att förstå sin egen livsvärld, att få tillgång till utbildningsresurser och att utveckla individuella och kollektiva färdigheter (UNESCO, 1990).

Fortsätt läsa Värdegrund och specialpedagogik

Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation

Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år – utbildningsreformer och samhällsförändringar.

Projektet ”Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år – utbildningsreformer och samhällsförändringar”, vilket beskrivs mer i detalj nedan, finansieras av Vetenskapsrådet och löper över 4 år (2015-2018).

Fortsätt läsa Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation