MAGNUS HULTÉN
Lärarhögskolan i Stockholm (LHS)(1) fanns mellan 1956–2007. Den 1 januari 2008 uppgick dess verksamhet under turbulenta former i Stockholms universitet. En gång i tiden var den landets ledande lärarutbildning, kronjuvelen i det svenska skolbygget. Med tiden kom dock ”lärarhögskolan” också att ses som roten till det dåliga i svensk skola.
ERLAND RINGBORG
Lärarhögskolan i Stockholm inrättades 1956 på förslag av 1946 års skolkommission. Kommissionen hade lagt förslag om införande av nioårig grundskola och såg att nya krav ställdes på lärarutbildningen. Det behövdes en förstärkning av forskning och utvecklingsarbete med anknytning till skolan. Därför skapades landets första lärarhögskola, och den försågs med en pedagogisk institution och en professur i pedagogik.
ASTRID PETTERSSON
Lärarhögskolan i Stockholm har haft betydelse för mig under många år och jag har lärt mig mycket genom mina olika roller.
Det började höstterminen 1970 då jag skulle fullfölja min ämneslärarutbildning med ett år på Lärarhögskolan. Efter tre års ämnesstudier vid Stockholms universitet skulle jag läsa pedagogik och metodik men också få mycket praktik, nio veckor under den första terminen och en halvtidsanställning under den andra terminen, då även betyg i lärarskicklighet skulle sättas utifrån en tregradig skala. Det var mycket jag lärde mig under det året som jag haft nytta av under min tid som lärare i grundskolans högstadium och gymnasieskolan.
SVEN HARTMAN
När jag för mer än femtio år sedan fick min första anställning på Lärarhögskolan hade pedagogiska forskningen nyligen flyttat från E-flygeln i den gamla seminariebyggnaden på Rålambsvägen upp till sjunde våningsplanet i Svenska Dagbladshuset. Somliga menade att pedagogerna då hade dragit sig tillbaka till sitt elfenbenstorn och fjärmat sig från vardagsslitet i lärarutbildningen. Jag för min del kom direkt från studier i Uppsala, en akademisk miljö som på många sätt var mycket olik miljön på Lärarhögskolan. Det skulle dröja innan jag riktigt förstod vad det var för ställe jag hade kommit till.
Fortsätt läsa Lärarhögskolans uppgång och fall – några intryck
LISA CARLSSON
Under en tid med konstant brist på pengar, när överkokta nudlar med smaksatt buljong var en vanlig middag och när framtiden var gränslös, var jag student på Lärarhögskolan.
Fortsätt läsa Lärarhögskolan i Stockholm – lärarnas eget Hogwarts
EVA ÖSTERLIND
Jag kom till lärarhögskolan i dess sista skälvande minut. Min anställning som lektor i drama med didaktisk inriktning påbörjades 1 januari 2008. Lektoratet var placerat på UTEP, en i dubbel bemärkelse nyskapad institution. Förkortningen stod för Utbildningsvetenskap med inriktning mot Tekniska, Estetiska och Praktiska kunskapstraditioner. Syftet var att samla de ämnen inom lärarutbildningen som hade en praktisk dimension och saknade djupa rötter i akademin.
Fortsätt läsa Estetiska inslag i lärarutbildningen – från självklarhet till ovisshet
KENT HÄGGLUND
Onsdagen den 15 augusti 2000 var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Rektor Eskil Franck invigde Lärarhögskolans nya 0-hus, och meddelade att mitt förslag hade vunnit tävlingen om vad byggnaden skulle heta. Den döptes till ”Ottar”, efter Elise Ottesen-Jensen. De andra husen på Lärarhögskolans campus skulle få sina namn utifrån samma princip: gångna tiders stora pedagoger. Och hälften av dem skulle uppkallas efter kvinnor. Jag fick 1.000 kronor i pris, men det var inte därför jag var så lycklig.
INGRID CARLGREN
Den första januari 2008 halades Lärarhögskolans flagga på Konradsberg och ersattes med Stockholms universitets, samtidigt som den interna digitala kommunikationen på Lärarhögskolan bröts. Därmed markerades slutet på Lärarhögskolans drygt 50-åriga historia endast ett par år efter att ett nytt och samlat campus på Kungsholmen hade invigts. Efter att de olika lärarutbildningarna varit utspridda över hela Stockholmsområdet var de äntligen alla samlade på Campus Konradsberg. Lärarutbildningarna hade fått ett vackert sammanhållet campus centralt i Stockholm.