Kategoriarkiv: Artikel

Artikel

Rökande skolungdom: förbud, undervisning och självbestämmande

Lämna en kommentar

GERMUND LARSSON

Om man studerar skolan och dess regelsystem är det tydligt att rökningen under hela 1900-talet var en viktig tvistefråga. Det går också att se att rökningen inte bara varit en fråga som har involverat skolans ledning och lärare, utan också föräldrar, målsmän, myndigheter och privata intresseorganisationer i samhället. Aktörer som både enskilt och tillsammans verkade för att motarbeta ungdomens rökningsvanor. Denna påverkan, från en till del auktoritär vuxenvärld, kan ställas mot elevernas aktiva och passiva motstånd, vilket tog sig uttryck genom att exempelvis öppet trotsa rökningsförbud och ignorera antirökningspropagandans budskap.

Fortsätt läsa Rökande skolungdom: förbud, undervisning och självbestämmande →

Artikel

Hur Sverige fick målrelaterade betyg

Lämna en kommentar

MAGNUS HULTÉN

Under tidigt 1990-tal utvecklades en ny typ av betygssystem, med avsikt att mäta kunskap och i första hand fylla pedagogiska funktioner snarare än att fungera som grund för urval till gymnasium och högre utbildning. Förhoppningarna var högt ställda, nu skulle kunskap föras i fokus istället för sortering, och betygen skulle få en entydigt motiverande funktion. I denna text berättas om det vägval Sverige stod inför i slutet av 1980-talet, när förtroendet bland allmänhet, lärare, elever och politiker för det relativa betygssystemet var kört i botten, och hur det kom sig att valet föll på det dittills, av forskarvärlden, kritiserade målrelaterade betygssystemet.

Fortsätt läsa Hur Sverige fick målrelaterade betyg →

Artikel

Lärarna utvecklar sin egen yrkesetik

Lämna en kommentar

ROGER BODIN

Lärarna har idag en egen yrkesetik som utarbetats inom lärarkåren. Den bärs upp och förvaltas av de två lärarorganisationerna Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Denna artikel vill beskriva bakgrunden till att dessa lärarförbund bestämde sig för att påbörja ett arbete med att utveckla en egen, av lärarna själva utformad yrkesetik. Den vill också beskriva hur man gick tillväga för att få igång en yrkesetisk diskussion bland lärarna.

Fortsätt läsa Lärarna utvecklar sin egen yrkesetik →

Artikel

Inledning

Lämna en kommentar

JOHANNA RINGARP

Artiklarna som presenteras i detta nummer av Vägval kan sägas följa tre spår. Det första spåret handlar om eliter och elitprojekt och deras påverkan på skolan. Det andra handlar om nationella önskningar och möjligheter till (re)formering av en skola; dels uppbyggnaden av folkskolan, dels matematiken och de naturvetenskapliga ämnena under grundskolans guldår. Internationellt trender och influenser är ytterligare ett spår som följs upp i artiklarna. Nära sammanknutet med det sistnämnda finns den eviga frågan om krisen i skolan. Slutligen får vi i det femte bidraget en personlig inblick i kvinnofolkhögskolorna och deras historia.

Fortsätt läsa Inledning →

Artikel

Den olympiska skoltävlingen som elitprojekt

2 kommentarer

DANIEL LÖVHEIM
Den svenska skoltävlingen är ett utbildningshistoriskt fenomen som sträcker sig minst 100 år tillbaka i tiden. Inledningsvis begränsad till idrott har floran av arrangemang vuxit under 1900-talets gång. Tävlingar i nutidsorientering, teckning och schack är bara några exempel på inslag som tillkommit efterhand och bidragit till ett alltmer vidsträckt landskap av kunskapskonkurrens. Elevers prestationer inom folkskola, läroverk, grundskola och gymnasium har på så sätt skapat grund för anda typer av jämförelser än de som betygen frammanat. Ibland har det varit de individuella resultaten som lyfts fram, ibland har istället skolor eller enskilda klasser hamnat i fokus. Resultatet har blivit bestående och skoltävlingen har klarat klivet in i 2000-talet – låt vara att den ibland tvingats uppdatera sig och omfamna nya trender (tänk bara på matlagning eller programmering).

Fortsätt läsa Den olympiska skoltävlingen som elitprojekt →

Artikel

Lokala eliter, ojämlikhet och folkskolans expansion på 1800-talet

Lämna en kommentar

JENS ANDERSSON, THOR BERGER

Folkskolereformen från 1842 ses allmänt som avgörande för skolans expansion i Sverige, men hur genomförandet av reformen såg ut och vilka faktorer som drev på är mindre kända. Faktum är att utvecklingen av det lokala skolväsendet var en lång och ojämn process. Frågan är vilken roll lokala godsägare och kapitalistiska eliter hade under en tid då rösträtten var starkt begränsad? Kan ekonomisk och politisk ojämlikhet till och med ha haft positiv inverkan på skolan?

Fortsätt läsa Lokala eliter, ojämlikhet och folkskolans expansion på 1800-talet →

Artikel

Den Nya matematiken – en framgång eller ett misslyckande?

3 kommentarer

JOHAN PRYTZ

Arbetet med att införa den Nya matematiken är förmodligen ett av de mest radikala och genomgripande statliga försöken att reformerna ett enskilt skolämne i svensk skola. Det var ett arbete som pågick under 1960- och 70-talen och omfattade undervisningen från årskurs 1 till 12. Ofta associeras reformen med mängdläran och en läroboksserie som hette Hej matematik!, men den handlade både om att införa nytt ämnesstoff och om att förändra lärarnas metodik.

Syftet med denna artikel är att närmare utreda på vilket vis reformen med den Nya matematiken var ett misslyckande eller kanske till och med en framgång. Redan i sin samtid beskrevs reformen, av dess kritiker, som ett kapitalt misslyckande. Inte minst handlade kritiken om att innehållet var för teoretiskt och abstrakt; såväl lärare, elever som föräldrar skulle inte förstå vad undervisningen handlade om. Inte sällan är det den bilden som framträder när personer som var med då berättar om hur det var. Ny forskning om den Nya matematiken i grundskolan visar dock att detta är en förenklad bild. I denna artikel redovisas vissa resultat från denna forskning.

Fortsätt läsa Den Nya matematiken – en framgång eller ett misslyckande? →

Artikel

Skola och skolforskning i tidens anda

1 kommentar

CHRISTER FRITZELL

I denna artikel är avsikten att påvisa omfattande likheter mellan olika skolsystem över tid och rum, med exempel hämtade från två nationella kontexter. Jag kommer ställa frågan om hur sådana likheter kan tolkas och förklaras i ljuset av tidsandans yttringar inom offentlig styrning och debatt, vetenskaplig forskning och teknologisk utveckling.

Fortsätt läsa Skola och skolforskning i tidens anda →

Artikel

Kvinnofolkhögskolan – ett delat rum med oppositionella gemenskaper

Lämna en kommentar

BERIT LARSSON

Under svensk folkhögskolas första femtio år präglades de kvinnliga folkhögskolorna i huvudsak av ett könskomplementärt maternellt bildningsideal. Kvinnofolkhögskolan som startades 1985 av aktiva feminister inom kvinnorörelsen hade däremot en uttalad jämställdhets- och jämlikhetsinriktning. Som en internationell mångkulturell strukturerad studiemiljö, en mötesplats för deltagare med vitt skilda bakgrunder, var och är det övergripande målet att utveckla kunskaper och inspirera engagerade människor som vill förändra världen. Från att ha beskrivits som eget rum kan skolan idag, genom att ifrågasätta och problematisera könsmaktsordningar men också teorier och föreställningar om kön och sexualitet, karakteriseras som ett delat rum med oppositionella gemenskaper. Istället för verifierbar kunskap och hanterbara fakta betonas i texten närvarons didaktiska dimension i mötet med den andra.

Fortsätt läsa Kvinnofolkhögskolan – ett delat rum med oppositionella gemenskaper →