SOFIA PERSSON
I detta nummer av Vägval finns bredd i de ingående artiklarnas teman. Gemensamt för artiklarna är emellertid att de utgår från en svensk utbildningskontext från 1800-talet och framåt.
Kategoriarkiv: Artikel
Folkskolestadgan 175 år – Vad innebar den?
JOHANNES WESTBERG
Den 18 juni 1842 signerade kung Karl XIV Johan, i stadgan betecknad som ”med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung”, Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkunderwisningen i Riket. Denna stadga, som under 2017 fyllde 175 år, har allt sedan sin tillkomst varit omdiskuterad.
Trädgården som bildningsmönster och pedagogisk modell under 1800-talet.
ÅSA KLINTBORG AHLKLO
Det är ett intressant faktum att trädgårdskulturen, som vid 1800-talets ingång var förbehållen ett välhavande fåtal, kring sekelskiftet 1900 hade blivit tillgänglig (åtminstone i teorin) för det stora flertalet. Ansträngningarna att sprida kunskap, bildning och skönhetssinne via trädgården har starka kopplingar till 1800-talets bildningsinstitutioner och –aktörer. Från arbetet med att införa nya jordbruksmetoder på gods och gårdar genom att undervisa de underlydande och deras barn i trädgårdsskötsel, via de länsvis inrättade hushållningssällskapens arbete för trädgården som en binäring till jordbruket till folkskolans och så småningom hemmets trädgårdar.
Fortsätt läsa Trädgården som bildningsmönster och pedagogisk modell under 1800-talet.
Skrivkrisgenren i historiskt ljus
MARTIN MALMSTRÖM
För ett par år sedan rasade en tämligen hätsk mediedebatt om studenters skrivande. Debatten inleddes med ”ett veritabelt nödrop” då nio historiker i en artikel i Upsala Nya Tidning beklagade sig över studenters bristfälliga skrivande (Enefalk et al., 2013). Studenternas obefintliga historiekunskaper hade de fått förlika sig med för länge sedan, anförde de. Men nu, när till och med kommunikationsförmågan var illa ansatt, kände historikerna sig nödgade att reagera.
Två skolkommissioner – liknande problem – men helt olika lösningar
STEN SVENSSON
Alldeles efter andra världskriget, 1946, tillsatte den dåvarande regeringen en skolkommission. Uppgiften var att göra en grundlig översyn av skolpolitiken. Den tidens skolsystem klarade inte de nya krav på en bra utbildning av hela befolkningen som både samhälle och näringsliv krävde. I april 2015 tillsattes en återigen en Skolkommission. Den skulle lämna förslag till hur kunskapsresultaten, likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen kunde förbättras. Problemen som skulle åtgärdas var delvis likartade men lösningarna kom att bli helt olika.
Fortsätt läsa Två skolkommissioner – liknande problem – men helt olika lösningar
Inledning
ANNA LARSSON
Detta nummer av Vägval presenterar tre artiklar med skilda teman som alla berör 1900-talets utbildningshistoria i en nordisk kontext.
Svenska som obligatoriskt ämne i Finland
JANNE VÄISTÖ
I slutet av 1980-talet började frågan om svenska språket att allt oftare aktualiseras i den finska offentligheten. För språkfrågan var Finskhetsförbundets verksamhet särskilt viktig. På 1980-talet fick föreningen nya medlemmar, varav många ville förändra Finlands språkpolitik.
Så började Janne Väistös Lectio Praecursoria som han höll vid sin disputation 1 september i år vid Åbo Akademi. Avhandlingens titel lyder översatt till svenska: ”Det andra inhemska i den andra republikens Finland: Införandet av svenskan som obligatoriskt ämne i grundskolan 1968.
Lectio Praecursoria ska ge en kort introduktion till det viktigaste i avhandlingen och vara begriplig även för icke-specialister.
En sammanhållande social praktik – Svenska Fröbelförbundets Tidskrift som del i en social-pedagogisk rörelse
INGEGERD TALLBERG BROMAN
”Då Svenska Fröbelförbundet stiftades – det var i april innevarande år – beslöts vid dess konstituerande sammanträde även utgivandet av en periodisk tidskrift. Denna tidskrift skulle bära förbundets namn och bliva tolk för dess syfte och verksamhet – … Svenska Fröbelförbundets tidskrift, som härmed vördsamt rekommenderas alla dem, som hava intresse för och arbeta i uppfostringsfrågan, kommer att behandla etiska, pedagogiska och sociala frågor, litteratur i sammanhang härmed, meddelanden från Barnträdgårdsrörelsen i in- och utlandet, och i övrigt innehålla berättelser, lekar, sysselsättningar för de små, frågo- och svaravdelningar mm.” (Kjellmark, 1918, s.1, Kjellmarks kursiveringar)
Nyttiga medborgare i nomadskolan – statliga, samiska och nordiska perspektiv under tidigt 1900-tal
OTSO KORTEKANGAS
Artikeln utgår från antagandet att skolan i början av 1900-talet var en av de viktigaste arenorna där uppfattningar om medborgarskap skapades och reproducerades. Det ideala resultatet av en fulländad nomadskolutbildning var en effektiv nomadisk renskötare. Detta medborgarskapsideal förklaras framför allt av de starka nationalekonomiska argumenten bakom nomadskolans utformning och tidiga utveckling. Nationalekonomins betydelse blir uppenbar i ett jämförande nordiskt perspektiv. Bland samerna höjdes röster som utmanade denna idealbild och som förespråkade valfrihet och kvalitet i skolan istället för förmyndarskap.
Inledning
ULF P LUNDGREN
I detta nummer av Vägval finns fyra artiklar. Det gemensamma temat är den politiska styrningen av skolväsendet.