JOHANNA SJÖBERG, JOHANNA SKÖLD
Innan den kommunala dagbarnvården etablerades i Sverige provades en mängd olika institutionaliserade barnpassningsalternativ (Lindgren & Söderlind 2019). Parallellt med verksamheter som barnkrubbor och barnträdgårdar som erbjöd halv- och heldagspassning fanns då en mer okänd variant. Det var barnpensionat, vilka erbjöd en flexibel typ av passning där barnen mot betalning kunde inackorderas i helpension under så lång tid som föräldrarna önskade.
BRITTEN EKSTRAND
Småbarnsskolor växte fram i Sverige på 1830-talet. Långt in på 1900-talet och ett sekel senare fanns verksamma skolor som fortfarande benämndes småbarnsskolor trots vitt skild och mer med tiden anpassad verksamhet. Småbarnsskole-verksamheten med sitt unika syfte var mycket kortvarig. Tidigt skiftade småbarnsskolorna gestalt och kom att arbeta som folkskolor. Följer man småbarnsskolorna via bevarade dokument rullas en hundra år lång och skiftande historia upp. En historia som bidrar med bilder till såväl barnomsorgens och skolans historia som till pedagogikens och undervisningens historia.
Fortsätt läsa Småbarnsskolorna i Sverige i internationell belysning
ÅSA KARLSSON SJÖGREN
I maj 1791 tillkännagav landshövdingen i Uppsala att det Kungliga Patriotiska sällskapet hade beviljat skolmästarinnan hustru Greta Almgren ett ”hederstecken, bestående av en dubbel silverhalskedja med vidhängande medalj”. Hederstecknet lämnades med motiveringen ”för dess slit vid barnens undervisning i flera år”. Skolmästarinnan Almgren arbetade i en av de skolor för fattiga barn som grundlades runtom i svenska städer kring sekelskiftet 1800. När hon anställdes 1784 benämndes hon i skolans styrelseprotokoll som en av två ”beskedliga gummor”, men snart blev det uppenbart att Almgren hade en långt vidare kompetens än att vara beskedlig.
JONAS QVARSEBO
BJÖRN NORLIN
DAVID SJÖGREN
GERMUND LARSSON
THOM AXELSSON
JONAS QVARSEBO
JONAS QVARSEBO
Fostran har, jämte kunskapsförmedling, alltid varit en central aspekt av skolans verksamhet. Skolans fostran av eleverna inrymmer många olika processer, beroende på tidsperiod och samhällskontext. Det kan röra sig om allt från mer hårdföra metoder, exempelvis aga och stränga förmaningar, till mildare förfaringssätt där man mer betonar saker som personlighetsutveckling, råd och stöd. Beroende på perspektiv kan skolans fostrande verksamhet beskrivas med hjälp av olika begrepp, som just fostran eller som karaktärsdaning, personlighetsutveckling, värdegrundsarbete med mera. I detta temanummer utgår vi från begreppet disciplinering som ett paraplybegrepp för många olika typer av fostran som har använts inom skolan.
BJÖRN NORLIN
Disciplinering kopplad till skolan har en lång historia och kan förstås och studeras ur en rad olika perspektiv. Det kan handla om allt från studiet av enskilda och undervisningsnära praktiker till analyser av mer övergripande maktförhållanden och institutionella krafter. Disciplinering skär kort sagt genom många delar av skolors sociala ekologi (se exempelvis Rousmaniere, Dehli & De Coninck-Smith; Peim 2005). Den här texten fokuserar på ett viktigt fragment av detta, men som sällan lyfts fram, nämligen disciplinens förankring i pedagogiskt tänkande och hur disciplinering kan förstås som en undervisningskonst.
Fortsätt läsa Skoldisciplin som pedagogik, didaktik och lärandets motivationskraft
DAVID SJÖGREN
Den här artikeln handlar om skolagans former och förändring under senare delen av 1800-talet. Vad som kommer att utredas och diskuteras är olika former av tillrättavisning av elever som användes för att dels upprätthålla ordning i klassrummen och dels för att verka för den sedliga fostran som eleverna ansågs behöva. Tillrättavisningar i alla dess former ansågs alltså ha dessa två syftemål: att stävja oreda och långsiktigt verka för god moral.
I artikeln kommer den här saken undersökas med hjälp av folkskolereglementen som bland annat gav anvisningar om disciplin och tukt. Jag kommer alltså bara tala om de uppfordringar och riktlinjer som lärare och folkskolans ledning hade att förhålla sig till. Hur anvisningarna sedan tolkades och användes i praktiken berättar reglementena ingenting om.
Fortsätt läsa Skolagans former under 1800-talets andra hälft
GERMUND LARSSON
På senare år har det rests förslag på att man inom svensk skola ska införa ordningsomdömen eller uppförandebetyg. Ett återkommande argument som anförs är att det skulle leda till att stävja oordning, bråk och stök inom skolorna. Tanken om att betygsätta elevers uppförande och i förlängningen deras moral är inte ny. Historiskt sett har betygsättning av uppförande och moral varit en självklar del av de repressiva disciplinåtgärderna inom skolan.Syftet med det här bidraget är att belysa denna moraliska betygssättning ur ett historiskt perspektiv. Fokus kommer att ligga på kopplingar mellan folkskola och läroverk, moralbetygets roll, betygsättningens problematik och avslutningsvis varför uppförandebetygen avskaffades.
Fortsätt läsa Flit, ordning och uppförande – att betygsätta moral
THOM AXELSSON
Ejnar G., oäkta, född 1893 i stad med omkring 10,000 invånare. Modern har förutom Ejnar 3 oäkta barn, är ansedd för att vara mycket lösaktig, barnen ha olika fäder. Ejnars far är okänd. Från tidigaste år fick Ejnar leva i stor fattigdom och i en atmosfär, som var mättad av uselhet. I familjens enda rum tog den liderliga modern emot allehanda löst och supigt manfolk. Märkvärdigt nog visade sig Ejnar vara en snäll och foglig gosse såväl i skolan som annorstädes, ända tills han hade fyllt 12 år. En av lärarna har förklarat orsaken härtill vara Ejnars oerhörda stora läslust. I stället för att springa omkring på gatorna under fritiden läste han böcker med det mest blandade innehåll.
JONAS QVARSEBO
Fostran har alltid varit en central angelägenhet för skolan. I olika styrdokument har den fostrande uppgiften – jämte att förmedla kunskaper och färdigheter – framställts som skolans centrala uppgift. Dock har både mål och medel – de visioner, program och metoder som har gett form åt den fostrande verksamheten – varit högst föränderliga ur ett historiskt perspektiv. Med Fostran har alltid varit en central angelägenhet för skolan. I olika styrdokument har den fostrande uppgiften – jämte att förmedla kunskaper och färdigheter – framställts som skolans centrala uppgift. Dock har både mål och medel – de visioner, program och metoder som har gett form åt den fostrande verksamheten – varit högst föränderliga ur ett historiskt perspektiv. Med utgångspunkt i de stora skolutredningarna mellan 1918-1962 tecknas i denna artikel några centrala utvecklingslinjer i skolans fostran från 1900-talets början fram till grundskolans införande 1962.
Fortsätt läsa Skolan och disciplineringens mutationer 1918-1962
