REDAKTIONEN
Fostran och bildning för en annan modernitet är titeln på 2017 års årsbok från Föreningen för svensk undervisningshistoria. Den handlar om Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ.
Vägval nr 1 / 2017 ”Vårnummer”
VÄGVAL NR 1 / 2017 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
David Sjögren
Inledning
Pontus Folkesson
Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola
Madeleine Michaëlsson
Privata bidrag till folkskolan
Bert Mårald
Flickläroverkens korta era
Hans Lorentz
Svensk folkbildning
© Omslagsbild: Olaus Magnus Historia om de nordiska folken, del 3.
Inledning
DAVID SJÖGREN
Artiklarna i detta nummer av Vägval har stor tematisk bredd och behandlar aspekter av utbildning under vitt skilda tidsperioder.
I den första artikeln, ”Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola”, behandlar fil. mag. Pontus Folkesson de politiska drivkrafterna till undervisningsreformer på 1600-talet. I detta sammanhang är det framför allt tillkomsten av 1649 års skolordning som behandlas och hur betydelsefulla intressenter inom utbildningsväsendet, kungamakten och prästerståndet, kunde enas om en enhetlig skolordning för hela riket. Artikel, som baseras på Folkessons masteruppsats i historia, kommer fram till att skolordningen var en lyckad kompromiss som beaktade parternas ideologiska och ekonomiska motiv inom utbildningsområdet.
Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola
PONTUS FOLKESSON
Det var bara början på ett minst sagt omfattande reformprojekt av det dåtida svenska skolväsendet. Precis som dagens riksdagsdebatter om skolors organisation med ständigt nya skolreformförslag, präglades skolpolitiken under 1600-talet likaledes av en omorganisering. Utöver nya skolreformer kom 1600-talet också att innebära grundandet av nya skolor, en mängd nya gymnasier och flertalet nya universitet. Fortsätt läsa Att skola stormaktens ämbetsmän – om 1600-talets skolreformer och en likformig skola
Privata bidrag till folkskolan
MADELEINE MICHAËLSSON
Bidrag från företag, föreningar och välbärgade individer har stundtals spelat en stor roll i skolväsendets historia, såväl i Sverige som utomlands. I mindre skala har även bidrag lämnats från elevernas vårdnadshavare till det offentliga skolväsendet. Traditionellt sett har skolundervisning finansierats med hjälp av flera olika källor, och de privata bidragens andel har varierat kraftigt mellan olika länder.
Flickläroverkens korta era
BERT MÅRALD
Flickläroverken existerade från sent 1920-tal till tidigt 1960-tal. Flickläroverken skiljer sig såväl pedagogiskt som ideologiskt från flickskolorna, som ofta startades på privat initiativ och i ett senare skede vanligen kommunaliserades. Den som vill veta mer om flickskolorna kan läsa Gunhild Kyles avhandling från 1972.
Svensk folkbildning
HANS LORENTZ
Vad är folkbildning? Att svara på den frågan kan kännas otroligt svårt och oöverstigligt. Fast de som tidigare har kommit i kontakt med folkbildnings-arbete, de vet vad detta med folkbildning innebär. De vet att ålder inte spelar någon roll inom folkbildningen.
VÄGVAL NR 4 / 2016 ”Matigt vinternummer”
VÄGVAL NR 4 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Elisabet Rudhe
Inledning
Agneta Järnankar
Huslig ekonomi som nytt skolämne
Britt-Marie Styrke
Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans
Mats Ekholm
Utbildning av skolledare i Sverige
Per Höjeberg
Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945
Inledning
ELISABET RUDHE
Det här numret börjar i två av de för människan mest grundläggande behoven. Behovet av näring och behovet av kroppslig rörelse. I de båda inledande artiklarna beskrivs hur dessa mänskliga behov formulerades som skolämnen och tog sin plats i skolan. I båda artiklarna redovisas idéerna bakom och utformningen av ämnena i relief mot det omgivande samhällets klass- och könsskillnader. Det fortsätter sedan med artiklar som skildrar företeelser längre bort från de grundläggande behoven, utbildningen av skolledare och lärares syn på nazism och sovjetkommunism.
Huslig ekonomi som nytt skolämne
AGNETA JÄRNANKAR
”Hur mången familj har ej råkat i ekonomiskt förfall på grund af husmoderns oförmåga att inrätta hemmet sparsamt och ordentligt! Hur mången arbetare går ej till krogen för att slippa äta den osmakliga mat hans hustru bjuder honom! Och vilka stora penningsummor bortslösas icke på dyr och olämplig föda, blott medan man ej förstår sig på födoämnenas olka näringsvärde!”
Detta moraliskt fostrande budskap är hämtat ur Fredrika Bremerförbundets tidskrift Dagny år 1896 och ringar in ett av sin tids problem. Det var Gerda Meyerson, filantrop och känd för sitt engagemang i Centralförbundet för socialt arbete, som uttalade sig om de svenska husmödrarnas bristande kunskaper: ”Kunde vi få undervisning i matlagning i alla våra folkskolor, icke endast i städerna utan allra helst äfven på landsbygden, vore säkert mycket vunnet!”