MATS EKHOLM
Systematisk utbildning av skolledare har skett i Sverige sedan mitten av 1970-talet. Innan riksdagen våren 1976 fattade beslut om en reguljär utbildning av skolledare hade det förekommit ansatser till en sådan utbildning.
Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945
PER HÖJEBERG
Frågor kring totalitära ideologiers fotfäste i Sverige väcker ofta ett stort intresse. Åtskilligt är skrivet och forskat kring detta och vilka grupper som har varit mer benägna än andra att falla för den här typen av odemokratiskt budskap. Nationalsocialismen är kanske det främsta exemplet på detta.
VÄGVAL NR 3 / 2016 ”Minoriteter i skolan” + Birgitta Dahl berättar
VÄGVAL NR 3 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Andreas Nordin
Inledning
Birgitta Dahl
Kvinnligt – manligt – mänskligt
Lars Elenius
Tornedalens skola i den etniskt neutrala nationalstaten
David Sjögren
Nomadskolans införande, genomförande och innehåll
Andreas Nordin
Romer i kommunal skolpolitik 1950-1970: exempel från två kommuner
INLEDNING
ANDREAS NORDIN
I detta temanummer av Vägval i skolans historia diskuteras och problematiseras situationen för några av Sveriges minoriteter i samband med införandet av en gemensam grundskola för alla. Artiklarna diskuterar hur strävanden efter en mer demokratisk och jämlik skola över hela landet samtidigt innebar att inhemska minoritetsgrupper kom att utmålas som avvikande och i behov av särskilda insatser för att bli del av den sammanhållna och kulturellt homogena nationen. Bidragen belyser på olika sätt hur denna problematik kommit till uttryck i nationell och kommunal skolpolitik samt hur den på olika sätt villkorat dessa gruppers skolgång. Men först inleds numret med en fristående artikel som handlar om det politiska arbetet mot ett mer jämlikt samhälle mellan kvinnor och män och den roll som utbyggnaden av barnomsorgen spelat för detta arbete.
Kvinnligt – manligt – mänskligt
BIRGITTA DAHL
Förskolans utveckling har ett nära samband med dels kraven på jämställdhet mellan kvinnor och män dels politiken för att stärka barnens rättigheter, som bland annat lett till utbyggnaden av förskolan, förbudet mot aga 1979 och Barnkonventionen 1989. Jag tror att många föreställer sig att den utvecklingen startade under intryck av de radikala strömningarna under 1968. Men den började mycket tidigare.
Tornedalens skola i den etniskt neutrala nationalstaten
LARS ELENIUS
Åren 1967–1988 förändrades inställningen till tornedalingarnas finska språk i grundskolan. Det var förändringar i läroplanen som öppnade för att tornedalsfinska, som varit förbjuden i undervisningen under många decennier, nu fick egna provisoriska läromedel och började läras ut som hemspråk i Tornedalen.
Fortsätt läsa Tornedalens skola i den etniskt neutrala nationalstaten
Nomadskolans införande, genomförande och innehåll
DAVID SJÖGREN
Sameskolstyrelsen är en statlig myndighet som idag driver förskolor, förskoleklass och fem skolor för årskurserna 1–6. Sameskolan har en egen läroplan men följer grundskolans kursplaner. Verksamheten är inriktad på att förmedla den samiska kulturen, utveckla barnens och elevens samiska språk och överföra traditioner. Vid sidan om sameskolan finns det i nio inlandskommuner från Kiruna i norr till Älvdalen i söder en integrerad samisk undervisning inom ramen för den ordinarie grundskolan.
Fortsätt läsa Nomadskolans införande, genomförande och innehåll
Romer i kommunal skolpolitik 1950-1970: exempel från två kommuner
ANDREAS NORDIN
Efterkrigstidens utbildningsreformer i Sverige handlade till stor del om att skapa en mer inkluderande skola där alla barn skulle ges möjlighet till studier, oavsett social eller ekonomisk bakgrund. En skola för alla var den bärande principen som genomsyrade reformarbetet. Vad innebar det för de romska barnen?
Fortsätt läsa Romer i kommunal skolpolitik 1950-1970: exempel från två kommuner
Nr 2 / 2016 Sommarnummer: ”Långa linjer i skolhistorien”
VÄGVAL NR 2 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sara Backman Prytz
Inledning
Tomas Kroksmark
Recension: Biografi om Fridtjuv Berg
Mats Ekholm
Statens stöd till skolors utveckling
Henrik Román och Johanna Ringarp
25 år som förändrade skolan: Grundskolans införande 1947-1972 ur ett kommunalt perspektiv
Andreas Nordin
Från radioengelska till IB-program – om internationella influenser och utbyten i kommunal skolpolitik 1950-2000
Stina Hallsén
Enhetsskolan och teknologin – statliga incitament och kommunal planering
Inledning
SARA BACKMAN PRYTZ
För ett par månader sen fick vi som är intresserade av utbildningshistoria ett nytt spännande verk att ta del av – Joakim Landahl har skrivit en gedigen biografi över folkskolläraren och ecklesiastikministern Fridtjuv Berg. Till detta nummer av Vägval i skolans historia har Tomas Kroksmark recenserat Landahls verk, och om man inte var intresserad av att läsa om Fridtjuv Berg sedan innan blir man kanske det efter att ha läst Kroksmarks positiva recension. Landahls biografi över Berg rekommenderas alltså varmt till alla som är intresserade av utbildningshistoria! Kanske passande läsning för den stundande sommarledigheten?
Boksläppet av Landahls bok ägde rum på Lärarnas Hus I Stockholm lite tidigare i vår. Det var en välbesökt tillställning och det var ett nöje att få ta del av författarens presentation av sitt omfattande arbete med boken. Under kvällen diskuterades även kopplingen mellan historia och dagens skoldebatt – ett tema som i allra högsta grad är aktuella för detta nummer av Vägval…