Etikettarkiv: Skolan

VÄGVAL NR 4 / 2016 ”Matigt vinternummer”

VÄGVAL NR 4 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Elisabet Rudhe
Inledning

Agneta Järnankar
Huslig ekonomi som nytt skolämne

Britt-Marie Styrke
Skolan – ett rum för rörelse? Idéer om kroppens bildning med fokus på dans

Mats Ekholm
Utbildning av skolledare i Sverige

Per Höjeberg
Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945

VÄGVAL NR 3 / 2016 ”Minoriteter i skolan” + Birgitta Dahl berättar

VÄGVAL NR 3 / 2016 – INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Andreas Nordin
Inledning

Birgitta Dahl
Kvinnligt – manligt – mänskligt

Lars Elenius
Tornedalens skola i den etniskt neutrala nationalstaten

David Sjögren
Nomadskolans införande, genomförande och innehåll

Andreas Nordin
Romer i kommunal skolpolitik 1950-1970: exempel från två kommuner

Nr 3–4 / 14, Tema: Kommunalisering och förstatligande

Innehållsförteckning Vägval nr 3–4  / 2014

Välkommen till senaste numret av Vägval.

Vad är ”kommunalisering” av skolan?

LARZ JOHANSSON

Låt mig börja med ett citat, hämtat från Johan Ludvig Runebergs ”Färik Ståls sägner” där han låter huvudpersonen på sin ålders höst utbrista ”Jo, därom kan jag ge besked, om herrn så vill, ty jag var med”. Till denna närvaro skall jag återkomma lite senare i denna text.

Debatten om skolan och elevernas allt sämre prestationer har varit livlig under senare år och nådde nya höjder under den senaste valrörelsen. Om man bemödar sig att se bortom alla övertoner och försök att finna syndabockar så framträder en mångfasetterad bild som föga lämpar sig enkla beskrivningar eller enkla lösningar. Käcka utrop som att återförstatliga skolan avslöjar bara en förskräckande historielöshet och brist på fundamentala kunskaper om de processer som format den skola vi ser i dag. De är inte heller någon bra grund på vilken man kan bygga kommande reformer.

Fortsätt läsa Vad är ”kommunalisering” av skolan?

Skolan, staten och kommunerna – några reflektioner

ERLAND RINGBORG

Det politiska språket är förrädiskt. Appellen ”Förstatliga skolan!” klingar falskt i mina öron, liksom påståendet att skolan kommunaliserades 1991.

Vad som då hände var att ansvaret för – de redan hos kommunerna anställda – lärarnas löne- och anställningsvillkor fördes över från staten till de kommunala huvudmännen. Men i fråga om ansvar för skolan som helhet kan det aldrig vara fråga om stat eller kommun.

Fortsätt läsa Skolan, staten och kommunerna – några reflektioner

Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år

STINA HALLSÈN, JOHANNA RINGARP
HENRIK ROMÁN, ANDREAS NORDIN

Krav på och diskussioner kring ett förstatligande av skolan har de senaste åren framförts i olika sammanhang från en rad olika aktörer, såsom politiker, media och fackliga företrädare. Trots att det i dessa önskemål sällan framgår vad det är som bör förstatligas (Jarl 2012) så är kraven på att staten ska vara huvudman för skolan ofta förknippade med visioner om att en sådan ansvarsförskjutning skulle leda till en ökad likvärdighet i det svenska skolsystemet (se t ex Björklund & Nylander 2014; Björklund & Fjelkner 2011; Lärarnas Riksförbund 2011; Sveriges Radio 2014).

Att det ofta talas om ett återförstatligande istället för ett förstatligande inrymmer också en föreställning om en återgång till något som varit, om att vrida klockan tillbaka till en tid med ett likvärdigt skolsystem.

Fortsätt läsa Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år

Sammanfattning av Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den statliga skolan SOU 2014:5

ELISABET RUDHE

Slutsatsen i utredningen är att staten inte får abdikera från sitt ansvar för skolan. Men vad det innebär konkret ingår inte i utredningens uppdrag att uttala sig om.

Det är inte realistiskt att gå tillbaka till de ansvarsförhållanden och den centraliserade regelstyrning som rådde före kommunaliseringen. En modern skola med statligt huvudmannaskap skulle kräva en regional eller lokal statlig förvaltning med en viss självständighet från regeringen eller de centrala skolmyndigheterna, står det i utredningen.

Fortsätt läsa Sammanfattning av Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den statliga skolan SOU 2014:5

Nr 2/14, Tema: Internationella jämförelser

Innehållsförteckning Vägval nr 2 / 2014

Inledning
Detta temanummer handlar om internationella jämförelser av skolor och skolsystem. Det är en dagsaktuell fråga som också har historiska rötter, och som på flera sätt har utbildningshistorisk relevans.

Det exempellösa inflytande som internationella kunskapsmätningar har fått har, bland mycket annat, påverkat den allmänna uppfattningen av utbildningens historia. Genom att mätningar som PISA, TIMSS och PIRLS upprepas med jämna intervall har de bidragit till ett nytt sätt att tala om hur den nutida skolan förhåller sig till hur skolan såg ut under tidigare decennier. Skolan beskrivs i ökande utsträckning i termer av försämring eller förbättring, och dessa processer utmålas som objektivt mätbara. På så sätt bidrar de internationella mätningarna till att skapa en särskild syn på historiska processer. Vi skolas in i att tänka på utbildningens historia i statistiska termer, och i Sverige sammanfattas denna skenbart objektiva bild just nu i form av en slokande kurva i en graf. Den massiva spridningen av dessa data har gjort att väldigt många har en uppfattning om hur skolan historiskt har förändrats. Med OECD i bakfickan har alla blivit en form av utbildningshistoriker…

Fortsätt läsa Nr 2/14, Tema: Internationella jämförelser

Det svenska skolhuset i Central park – att skapa och använda utlandsbilder av skolan

CHRISTIAN LUNDAHL

På västra sidan av Central park i New York vid 79e gatan, inte alls långt ifrån det berömda minnesmärket över John Lennon, står sedan 1877 ett svenskt skolhus som benämns The Swedish Cottage. Skolhuset byggdes ursprungligen av svenskt trä och av svenska hantverkare till världsutställningen i Filadelfia 1876.

Hur kom det sig att Sverige gjorde denna i jämförelse ganska kraftfulla ansträngning att ställa ut ett helt skolhus? Var skolhuset representativt, eller vad annars kan det sägas ha representerat? Vad hade skolhuset för effekt på besökarna på världsutställningen, och hade den svenska ansträngningen i USA någon återverkanseffekt hemma i Sverige? Jag ska försöka ge svar på dessa frågor utifrån arkivmaterial, officiella handlingar från världsutställningarna och med hjälp av tidningsartiklar.

Fortsätt läsa Det svenska skolhuset i Central park – att skapa och använda utlandsbilder av skolan

Estetikens triumf: Skolan på världsutställningen i Paris 1900

JOAKIM LANDAHL

Utan överdrift skulle man kunna åt senare hälften af innevarande sekel gifva beteckningen ”utställningarnas tidevarf”; ty ett af dess kännetecken är just det formliga raseri för uppvisningar af allehanda slag, hvilket för närvarande gör sig gällande.
– Otto Salomon 1884.

Världsutställningen som internationell pedagogisk tävling

Idag jämförs nationers skolor med hjälp av storskaliga internationella mätningar. Trots sin relativt korta historia har de etablerats som en nästan självklar måttstock på hur skolväsendet fungerar i ett land. Men även om PISA och motsvarande undersökningar har en kort historia är internationella jämförelser mellan nationer inte någon nyhet.
Den här artikeln handlar om en tidig form av internationella jämförelser av skolor: pedagogiska utställningar på världsutställningar. Dessa fungerade på flera sätt analogt med dagens storskaliga kunskapsmätningar. När länder presenterade sitt undervisningsväsen i utställningsform var det en form av tävlan, och aktörerna som deltog var nationer. Att man verkligen tävlade underströks av att priser och medaljer delades ut. Samtidigt som man tävlade försökte man också lära sig av varandra.

Fortsätt läsa Estetikens triumf: Skolan på världsutställningen i Paris 1900