Joanna Giota
Inledning
Emil Marklund
Småskolläraren Ester – Sociala nätverk och känsloliv i en småskollärares dagbok vid sekelskiftet 1900
Anders Burman, Shamal Kaveh
1968, det politiska och det pedagogiska
Christian Lundahl
Betygsmotståndet i Tidskriften Krut 1977-1986
Caroline Runesdotter
Juridifiering i skolan – möjligheter och risker
JOANNA GIOTA
Detta nummer av Vägval kan sägas kretsa kring frågor om motstånd och kamp i svensk skola. I en av artiklarna kommer läsaren att få följa en enskild lärares gärning och kamp i ett lokasamhälle vid sekelskiftet. För många läsare kan maj 1968 förknippas med student- eller ungdomsrevolt, men i en av artiklarna får vi veta hur maj 1968 kom att bli en rörelse i kampen mot bl.a. en ojämlik skola och en skola för alla och det motstånd den möter även idag. Om kamp eller motkamp handlar också artikeln om tidskriften Krut, som genom sina kritiska reportage, synliggjorde bl.a. betygskampen i kölvattnet av betygsutredningen 1973. En annan av numrets artiklar gör läsaren uppmärksam på att kampen om individers större möjligheter att få hävda sina rättigheter gentemot skolan genom lagstiftning kan få konsekvenser som man inte hade räknat med.
EMIL MARKLUND
Efter småskoleyrkets införande (1858) ökade andelen kvinnor snabbt till följd av de låga löner och dåliga anställningsvillkor som yrket innebar, vid sekelskiftet 1900 var nära nog alla småskollärare kvinnor. En av alla dessa unga kvinnor som vid denna tid utexaminerades från ett tvåårigt småskoleseminarium var Ester Vikström (f. 1882). Under sin första tid som lärare i sågverkssamhället Furuögrund, vid kusten i norra Västerbotten, kom den då 19-åriga Ester att skriva dagbok om sina upplevelser. Dessa upplevelser ligger till grund för denna artikel vilken med en mikrohistorisk ansats studerar småskollärarens plats i lokalsamhället och då med ett särskilt intresse för Esters sociala nätverk och känsloliv. (1)
ANDERS BURMAN, SHAMAL KAVEH
När filosofen Immanuel Kant mot slutet av sitt liv försökte avgöra om människosläktet rör sig mot något bättre och på vilka grunder det är möjligt att tala om moraliska framsteg, sökte han svaret i olika tecken i samtiden. Ett sådant tecken fann han i den franska revolutionen. Men det var inte revolutionen i sig som han tog fasta på, utan snarare det sätt på vilket den uppfattades av människor som inte själva deltog i de revolutionära händelseförloppen, i den hänförelse och passion som det väckte hos dem som befann sig långt ifrån dess centrum i Paris. Det var denna utbredda entusiasm som Kant tog som intäkt för ”människosläktets moraliska tendens”.
Någonting liknande kan sägas om de händelser som brukar associeras med maj 1968.
CHRISTIAN LUNDAHL
I denna text beskrivs hur debatten, eller diskursiva kampen om utbildningspolitiken , kom till uttryck i tidskriften Krut (Kritisk utbildningstidskrift) särskilt vad gäller betygsfrågan, eller som den då benämndes: betygskampen. Varför engagerade sig Krut i betygskampen och vad ledde det till?, hur såg den kamp, eller motmakt, ut som bedrevs och vad fick den inte fram? samt, hur kan vi mer övergripande förstå diskursiv kamp, dess möjligheter och begränsningar?
Fokus ligger på de första åren efter tidskriftens tillblivelse till några år in på 1980-talet när betygskampen ebbar ut något.
CAROLINE RUNESDOTTER
Idag har de flesta skolor tillgång till någon form av juridisk expertis. Större kommuner har ofta anställda jurister som får ta sig an frågor som rör skolans verksamhet, som inte rektorer eller skolchefer klarar av. Och förutom dessa finns ofta personer i skoladministrationen med juridik i sin utbildning och med erfarenhet av att hantera rättsliga frågor i skolan, då framförallt uppgifterna att hantera klagomål och anmälningsärenden tenderar att ta alltmer tid och kräva mer resurser. När alltmer av det som ingår i skolverksamheten blir rättsligt reglerat och börjar tolkas i juridiska termer är det ett uttryck för juridifiering och förekomsten av alltmer juridisk expertis är i sin tur ett uttryck för att detta inte längre enbart kan hanteras av de professionella inom skolan. Men den rättsliga regleringen påverkar också hur vi uppfattar det som sker i skolan beroende på om du verkar inom skolan som lärare eller rektor, eller är elev respektive vårdnadshavare.
Fortsätt läsa Juridifiering i skolan – möjligheter och risker
INNEHÅLL
Magnus Hultén, Jonas Hallström
Inledning
Lina Rahm
Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar
Roger Säljö
En digital uppväxt och en digital framtid
Lennart Rolandsson
Programmering i skolan
Ulla Riis
Realiserad skolpolitik i en föränderlig värld – tidig datalära i grundskolan
Lars Björklund
Datalogiskt tänkande: ett förhoppningsbaserat argument för att införa programmering i skolan
MAGNUS HULTÉN och JONAS HALLSTRÖM,
redaktörer för temanumret: Skolans digitalisering
Året var 1958. Grundskolan höll på att införas i Sverige och på radio sände man en serie om fyra program där denna skola
presenterades för allmänheten. Vi hör programledaren i det inledande avsnittet säga:-Men redan nu kommer vi att kunna göra oss vissa föreställningar om det samhälle våra barn kommer att utbildas för. Det här ljudet till exempel, det kommer att bli mycket vanligt.
[Ett entonigt pipande och faxliknande ljud hörs]
-Vi står framför en matematikmaskin […].
Lite senare ställer programledaren följande fråga:
-Vilka krav kommer nu den tekniska utvecklingen att ställa? Vad bör den nioåriga obligatoriska skolan ge ungdomen, för att den bäst skall klara sig i morgondagens samhälle?
LINA RAHM
Diskussioner kring utbildning om datorn hänger förstås samman med vad den specifika maskinen vid en viss tid kan, eller inte kan, göra. Men kanske ännu högre utsträckning och särskilt i relation till utbildning, handlar den om vad en fiktiv föreställd framtida dator kan, eller inte kan, och vad denna framtidsbild i sin tur genererar för beskrivningar av hot och möjligheter. Utbildning är ett av de främsta verktygen staten förfogar över för att skapa önskad framtid. Vilken framtid som ska skapas hänger nära samman med hur man tänker sig den tekniska utvecklingen. Datorer handlar således om mycket mer än kiselplattor, minnen och algoritmer – de handlar också i hög grad om samhället och hur dess medborgare ska organiseras och styras. Därför behöver vi undersöka hur vi pratar, och har pratat, om datorer – vilka idéer eller föreställningar om framtiden som ligger bakom de olika, ofta tidsförankrade, beskrivningarna av dessa maskiner, och inte minst, vilka utbildningssatsningar som följt i dess spår.
Fortsätt läsa Den digitala medborgarens genealogi: en historia om folkbildningsförhoppningar
ROGER SÄLJÖ
Alla samhällen har behov av mekanismer för att återskapa de kunskaper och erfarenheter som är centrala för samhällets fortbestånd och utveckling. Under större delen av människans historia har vardagliga erfarenheter i familjen och i bygemenskapen varit tillräckliga för att man ska nå den kunskapsnivå som krävs för att man ska kunna försörja sig och bidra till gemenskapens fortbestånd. Deltagande i vardagliga sysslor som att odla, jaga, fiska, laga mat och annat har synliggjort de kunskaper och färdigheter som varit samhällsbärande för individen. En relativt låg grad av arbetsdelning har dessutom inneburit att kunskapsbasen varit begränsad och stabil. Men likafullt måste det vardagliga livet organiseras så att viktiga kunskaper görs tillgängliga för uppväxande generationer. Varje samhälle måste ha en pedagogik.
