LISA CARLSSON
Under en tid med konstant brist på pengar, när överkokta nudlar med smaksatt buljong var en vanlig middag och när framtiden var gränslös, var jag student på Lärarhögskolan.
Fortsätt läsa Lärarhögskolan i Stockholm – lärarnas eget Hogwarts
HANS PERSSON
År 1976 började jag som lärare i Bild:form/Slöjd på förskoleseminariet i Solna. Barnstugeutredningens betänkande SOU 1975:67, Utbildning i samspel, hade just lagts fram. Personalbehovet inom förskolan var stort och en försöksutbildning av barnskötare till förskollärare på 50 poäng startades.
EVA ÖSTERLIND
Jag kom till lärarhögskolan i dess sista skälvande minut. Min anställning som lektor i drama med didaktisk inriktning påbörjades 1 januari 2008. Lektoratet var placerat på UTEP, en i dubbel bemärkelse nyskapad institution. Förkortningen stod för Utbildningsvetenskap med inriktning mot Tekniska, Estetiska och Praktiska kunskapstraditioner. Syftet var att samla de ämnen inom lärarutbildningen som hade en praktisk dimension och saknade djupa rötter i akademin.
Fortsätt läsa Estetiska inslag i lärarutbildningen – från självklarhet till ovisshet
KENT HÄGGLUND
Onsdagen den 15 augusti 2000 var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Rektor Eskil Franck invigde Lärarhögskolans nya 0-hus, och meddelade att mitt förslag hade vunnit tävlingen om vad byggnaden skulle heta. Den döptes till ”Ottar”, efter Elise Ottesen-Jensen. De andra husen på Lärarhögskolans campus skulle få sina namn utifrån samma princip: gångna tiders stora pedagoger. Och hälften av dem skulle uppkallas efter kvinnor. Jag fick 1.000 kronor i pris, men det var inte därför jag var så lycklig.
INGRID CARLGREN
Den första januari 2008 halades Lärarhögskolans flagga på Konradsberg och ersattes med Stockholms universitets, samtidigt som den interna digitala kommunikationen på Lärarhögskolan bröts. Därmed markerades slutet på Lärarhögskolans drygt 50-åriga historia endast ett par år efter att ett nytt och samlat campus på Kungsholmen hade invigts. Efter att de olika lärarutbildningarna varit utspridda över hela Stockholmsområdet var de äntligen alla samlade på Campus Konradsberg. Lärarutbildningarna hade fått ett vackert sammanhållet campus centralt i Stockholm.
INNEHÅLL
Inledning
Anne-Li Lindgren & Sara Backman Prytz
Från objekt till aktör i barnforskning – en omläsning av Piaget
Sara Ohlin
Barns positioner i lek i en barnträdgård på 1930-talet – barn tränar ledarskap
Johanna Sundström
Personlighetsbilden av Lars – en analys av en ledarinnas seende
Hanna Vretblom
Våra barns hemliga liv. En jämförande och spårande analys av observation- och dokumentationspraktiker 1920−2020
Maria Hylberg
GÄSTREDAKTÖRER: ANNE-LI LINDGREN & SARA BACKMAN PRYTZ
Med början under det sena 1700-talet ökade det vetenskapliga intresset för barn och barndom – barn behövde studeras och forskas på och fick med detta alltså en ny position som studieobjekt. Barnobservationer började utvecklas som metod.
Barnobservationer har alltså en lång tradition i barnforskningens och pedagogikens brokiga historia. Vi lyfter här inledningsvis fram en mindre känd del av denna historia, nämligen den om de barnobservationer som dokumenterats i dagböcker från ett barns födelse och framåt, här kallade barndagböcker (engelska: baby diaries).
SARA OHLIN
Sedan slutet av 1800-talet och de industrialiserade samhällenas ökade intresse för barn och barndom har barn kommit att stå i centrum för en mängd olika kunskapsproduktioner och forskningspraktiker. Hur barn positioneras i forskningen och vilket inflytande de har över forskningsprocessen varierar i relation till bland annat historisk och vetenskaplig kontext, i vilket fält en studie situeras samt dess epistemologiska och ontologiska utgångspunkter.
Fortsätt läsa Från objekt till aktör i barnforskning – en omläsning av Piaget
JOHANNA SUNDSTRÖM
Idag ser vi på leken som en naturlig del i förskolans verksamhet och den nuvarande läroplanen beskriver leken som ett sätt för barnen att utveckla sin fantasi, bearbeta och imitera andra. I läroplanen framhålls även att de vuxnas ledning och aktiva närvaro är viktigt för lekens pedagogiska funktion, kommunikation och att samspel utvecklas i barns lek. Leken framställs som en metod för barns lärande där både barnens egna lekinitiativ och de vuxnas initierade och ledda lekar räknas med. Detta kan jämföras med den tidigare läroplanen där leken beskrevs som en viktig del i barns lärande, men det var inte lika tydligt skrivet om barns spontana lek och den vuxenledda leken (Skolverket 2016).
Fortsätt läsa Barns positioner i lek i en barnträdgård på 1930-talet – barn tränar ledarskap
HANNA VRETBLOM
I barnträdgårdens verksamhet kunde barn från olika sociala klasser mötas, även om det fram till 1980-talet var relativt liten andel barn som var i det vi idag kan kalla förskoleliknande verksamhet. De fattiga barnen skulle genom att tillbringa tid på barnträdgården skyddas mot fattigdom liksom det som följde med fattigdom såsom sjukdomar, hunger, smuts och oreda. Barn till bättre beställda skulle tränas i självständighet och förberedas för skolan. Genom de barnobservationer som genomfördes i barnträdgården från början av 1930-talet har vi idag ett historiskt material där skyddsaspekter riktade mot barn kan studeras.
Fortsätt läsa Personlighetsbilden av Lars – en analys av en ledarinnas seende
