Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år

STINA HALLSÈN, JOHANNA RINGARP
HENRIK ROMÁN, ANDREAS NORDIN

Krav på och diskussioner kring ett förstatligande av skolan har de senaste åren framförts i olika sammanhang från en rad olika aktörer, såsom politiker, media och fackliga företrädare. Trots att det i dessa önskemål sällan framgår vad det är som bör förstatligas (Jarl 2012) så är kraven på att staten ska vara huvudman för skolan ofta förknippade med visioner om att en sådan ansvarsförskjutning skulle leda till en ökad likvärdighet i det svenska skolsystemet (se t ex Björklund & Nylander 2014; Björklund & Fjelkner 2011; Lärarnas Riksförbund 2011; Sveriges Radio 2014).

Att det ofta talas om ett återförstatligande istället för ett förstatligande inrymmer också en föreställning om en återgång till något som varit, om att vrida klockan tillbaka till en tid med ett likvärdigt skolsystem.

Fortsätt läsa Skolans villkor som kommunal angelägenhet under 60 år

Sammanfattning av Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den statliga skolan SOU 2014:5

ELISABET RUDHE

Slutsatsen i utredningen är att staten inte får abdikera från sitt ansvar för skolan. Men vad det innebär konkret ingår inte i utredningens uppdrag att uttala sig om.

Det är inte realistiskt att gå tillbaka till de ansvarsförhållanden och den centraliserade regelstyrning som rådde före kommunaliseringen. En modern skola med statligt huvudmannaskap skulle kräva en regional eller lokal statlig förvaltning med en viss självständighet från regeringen eller de centrala skolmyndigheterna, står det i utredningen.

Fortsätt läsa Sammanfattning av Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den statliga skolan SOU 2014:5

Nr 2/14, Tema: Internationella jämförelser

Innehållsförteckning Vägval nr 2 / 2014

Inledning
Detta temanummer handlar om internationella jämförelser av skolor och skolsystem. Det är en dagsaktuell fråga som också har historiska rötter, och som på flera sätt har utbildningshistorisk relevans.

Det exempellösa inflytande som internationella kunskapsmätningar har fått har, bland mycket annat, påverkat den allmänna uppfattningen av utbildningens historia. Genom att mätningar som PISA, TIMSS och PIRLS upprepas med jämna intervall har de bidragit till ett nytt sätt att tala om hur den nutida skolan förhåller sig till hur skolan såg ut under tidigare decennier. Skolan beskrivs i ökande utsträckning i termer av försämring eller förbättring, och dessa processer utmålas som objektivt mätbara. På så sätt bidrar de internationella mätningarna till att skapa en särskild syn på historiska processer. Vi skolas in i att tänka på utbildningens historia i statistiska termer, och i Sverige sammanfattas denna skenbart objektiva bild just nu i form av en slokande kurva i en graf. Den massiva spridningen av dessa data har gjort att väldigt många har en uppfattning om hur skolan historiskt har förändrats. Med OECD i bakfickan har alla blivit en form av utbildningshistoriker…

Fortsätt läsa Nr 2/14, Tema: Internationella jämförelser

Det svenska skolhuset i Central park – att skapa och använda utlandsbilder av skolan

CHRISTIAN LUNDAHL

På västra sidan av Central park i New York vid 79e gatan, inte alls långt ifrån det berömda minnesmärket över John Lennon, står sedan 1877 ett svenskt skolhus som benämns The Swedish Cottage. Skolhuset byggdes ursprungligen av svenskt trä och av svenska hantverkare till världsutställningen i Filadelfia 1876.

Hur kom det sig att Sverige gjorde denna i jämförelse ganska kraftfulla ansträngning att ställa ut ett helt skolhus? Var skolhuset representativt, eller vad annars kan det sägas ha representerat? Vad hade skolhuset för effekt på besökarna på världsutställningen, och hade den svenska ansträngningen i USA någon återverkanseffekt hemma i Sverige? Jag ska försöka ge svar på dessa frågor utifrån arkivmaterial, officiella handlingar från världsutställningarna och med hjälp av tidningsartiklar.

Fortsätt läsa Det svenska skolhuset i Central park – att skapa och använda utlandsbilder av skolan

Estetikens triumf: Skolan på världsutställningen i Paris 1900

JOAKIM LANDAHL

Utan överdrift skulle man kunna åt senare hälften af innevarande sekel gifva beteckningen ”utställningarnas tidevarf”; ty ett af dess kännetecken är just det formliga raseri för uppvisningar af allehanda slag, hvilket för närvarande gör sig gällande.
– Otto Salomon 1884.

Världsutställningen som internationell pedagogisk tävling

Idag jämförs nationers skolor med hjälp av storskaliga internationella mätningar. Trots sin relativt korta historia har de etablerats som en nästan självklar måttstock på hur skolväsendet fungerar i ett land. Men även om PISA och motsvarande undersökningar har en kort historia är internationella jämförelser mellan nationer inte någon nyhet.
Den här artikeln handlar om en tidig form av internationella jämförelser av skolor: pedagogiska utställningar på världsutställningar. Dessa fungerade på flera sätt analogt med dagens storskaliga kunskapsmätningar. När länder presenterade sitt undervisningsväsen i utställningsform var det en form av tävlan, och aktörerna som deltog var nationer. Att man verkligen tävlade underströks av att priser och medaljer delades ut. Samtidigt som man tävlade försökte man också lära sig av varandra.

Fortsätt läsa Estetikens triumf: Skolan på världsutställningen i Paris 1900

Internationella mätningar och historien om PISA

ULF P LUNDGREN

Berättelsen om internationella mätningar går tillbaka till trettiotalets början. Den ekonomiska krisen – den stora depressionen – hade börjat med ”Wall Street – kraschen” 29 oktober 1929.
I Sverige nåddes kulmen med Krügerkraschen 1932. Fascismen bredde ut sig i Tyskland, Italien, Spanien och Portugal. År 1933 blir Hitler rikskansler.

Den nya pedagogiken grundad i progressivismens idéer om nyttan och individen i centrum hade utvecklats i Europa och USA åren före och efter sekelskiftet. Under tjugotalet pågick en rad olika försök utgående från progressivismen. I Europa tog den sig framför allt uttryck i aktivitetspedagogiken. Denna hade sina rötter i tanken om människans verksamhet som grund för medvetande, lärande och identitet. Betydelsefulla pedagoger var Georg Kerschensteiner (Arbeitsschule) i Tyskland, Rudolf Steiner i  Österrike, Celestin Freinet (“Education du travail”) i Frankrike, Adolphe Ferrière, (”L’Ecole active”) i Schweiz  och Peter Petersen (Jenaplanen) i Tyskland. Elsa Köhler från Österrike kom att verka i Norge och Sverige med fortbildning för lärare i aktivitetspedagogik. De europeiska reformpedagogerna hade utbyte med och följde den progressiva idédebatten i USA. Mot 30-talets mitt förändras samhällsklimatet och en svart pedagogik träder in i Europa.

Fortsätt läsa Internationella mätningar och historien om PISA

Föregångare på efterkälke? Internationella kunskapsmätningars inverkan på tysk och svensk utbildningspolitik efter år 2000

JOHANNA RINGARP

Internationella kunskapsmätningar som “Trends in International Mathematics and Science Study”(TIMSS) och “Programme for International Student Assessment” har fått ett stort genomslag i utbildningsdebatten.

Att vara ”bäst i klassen” har blivit ett mål att sträva efter för länderna. Vad innebär det då när elevernas kunskapsresultat inte lever upp till den självbild som en nation har på sig själv som utbildningsland?

I följande text presenterar jag mitt pågående forskningsprojekt som analyserar den utbildningspolitiska utvecklingen i Tyskland respektive Sverige efter PISA 2000.

Fortsätt läsa Föregångare på efterkälke? Internationella kunskapsmätningars inverkan på tysk och svensk utbildningspolitik efter år 2000

Nr 1 / 2014, Tema: Kvalitet

Innehållsförteckning Vägval nr 1 / 2014

Vägval i skolans historia – nu i digital form

ELISABET RUDHE

Återblick och pånyttfödelse. Tidskriften ”Vägval i skolans historia” återföds nu i digital form efter att ha legat slumrande under en period. Det första digitala numret innehåller fyra tidigare publicerade artiklar och en för numret nyskriven artikel. Tanken är att i fortsättningen försöka åstadkomma temanummer.

Digitaliseringen innebär att Vägval i skolans historia blir tillgänglig och sökbar på ett helt annat sätt än tidigare. Det betyder inte att behovet av medlemmar som betalar medlemsavgifter till Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH) minskar. Betala därför medlemsavgiften på 250 kronor till plusgiro: 58001-9 så fort som möjligt om du inte gjort det tidigare. För studenter kostar det 100 kronor och för makar som bara vill ha en uppsättning av årsböckerna är taxan 300 kronor.

Fortsätt läsa Vägval i skolans historia – nu i digital form

Nittio år i undervisningshistoriens tjänst

ESBJÖRN LARSSON

I år är det 90 år sedan Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH) grundades och sedan dess har föreningen publicerat inte mindre än 216 volymer i sin skriftserie »Årsböcker i svensk undervisningshistoria» (ÅSU). Den här texten beskriver föreningens utveckling under dessa år i ett försök att framförallt karaktärisera föreningens huvudverksamhet, utgivningen av årsböckerna.

Utöver föreningens utgivning bygger denna framställning på tidigare skrifter som givits ut i samband föreningens jubiléer. Därtill har även föreningens årsboksredaktör, Stig G. Nordström, bidragit med värdefull kunskap.

Fortsätt läsa Nittio år i undervisningshistoriens tjänst