Alla inlägg av Janne Holmén

Artikel

Drama på lärarhögskolan

1 kommentar

KENT HÄGGLUND

Onsdagen den 15 augusti 2000 var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Rektor Eskil Franck invigde Lärarhögskolans nya 0-hus, och meddelade att mitt förslag hade vunnit tävlingen om vad byggnaden skulle heta. Den döptes till ”Ottar”, efter Elise Ottesen-Jensen. De andra husen på Lärarhögskolans campus skulle få sina namn utifrån samma princip: gångna tiders stora pedagoger. Och hälften av dem skulle uppkallas efter kvinnor. Jag fick 1.000 kronor i pris, men det var inte därför jag var så lycklig.

Fortsätt läsa Drama på lärarhögskolan →

Artikel

Lärarhögskolan som försvann

Lämna en kommentar

INGRID CARLGREN

Den första januari 2008 halades Lärarhögskolans flagga på Konradsberg och ersattes med Stockholms universitets, samtidigt som den interna digitala kommunikationen på Lärarhögskolan bröts. Därmed markerades slutet på Lärarhögskolans drygt 50-åriga historia endast ett par år efter att ett nytt och samlat campus på Kungsholmen hade invigts. Efter att de olika lärarutbildningarna varit utspridda över hela Stockholmsområdet var de äntligen alla samlade på Campus Konradsberg. Lärarutbildningarna hade fått ett vackert sammanhållet campus centralt i Stockholm.

Fortsätt läsa Lärarhögskolan som försvann →

Artikel

VÄGVAL NR 2 / 2021, TEMA: ”BARNOBSERVATIONER”

Lämna en kommentar

INNEHÅLL

Inledning
Anne-Li Lindgren & Sara Backman Prytz

Från objekt till aktör i barnforskning – en omläsning av Piaget
Sara Ohlin

Barns positioner i lek i en barnträdgård på 1930-talet – barn tränar ledarskap
Johanna Sundström

Personlighetsbilden av Lars – en analys av en ledarinnas seende
Hanna Vretblom

Våra barns hemliga liv. En jämförande och spårande analys av observation- och dokumentationspraktiker 1920−2020
Maria Hylberg

 

Artikel

Inledning

1 kommentar

GÄSTREDAKTÖRER: ANNE-LI LINDGREN & SARA BACKMAN PRYTZ

Med början under det sena 1700-talet ökade det vetenskapliga intresset för barn och barndom – barn behövde studeras och forskas på och fick med detta alltså en ny position som studieobjekt. Barnobservationer började utvecklas som metod.

Barnobservationer har alltså en lång tradition i barnforskningens och pedagogikens brokiga historia. Vi lyfter här inledningsvis fram en mindre känd del av denna historia, nämligen den om de barnobservationer som dokumenterats i dagböcker från ett barns födelse och framåt, här kallade barndagböcker (engelska: baby diaries).

Fortsätt läsa Inledning →

Artikel

Från objekt till aktör i barnforskning – en omläsning av Piaget

Lämna en kommentar

SARA OHLIN

Sedan slutet av 1800-talet och de industrialiserade samhällenas ökade intresse för barn och barndom har barn kommit att stå i centrum för en mängd olika kunskapsproduktioner och forskningspraktiker. Hur barn positioneras i forskningen och vilket inflytande de har över forskningsprocessen varierar i relation till bland annat historisk och vetenskaplig kontext, i vilket fält en studie situeras samt dess epistemologiska och ontologiska utgångspunkter.

Fortsätt läsa Från objekt till aktör i barnforskning – en omläsning av Piaget →

Artikel

Barns positioner i lek i en barnträdgård på 1930-talet – barn tränar ledarskap

Lämna en kommentar

JOHANNA SUNDSTRÖM

Idag ser vi på leken som en naturlig del i förskolans verksamhet och den nuvarande läroplanen beskriver leken som ett sätt för barnen att utveckla sin fantasi, bearbeta och imitera andra. I läroplanen framhålls även att de vuxnas ledning och aktiva närvaro är viktigt för lekens pedagogiska funktion, kommunikation och att samspel utvecklas i barns lek. Leken framställs som en metod för barns lärande där både barnens egna lekinitiativ och de vuxnas initierade och ledda lekar räknas med. Detta kan jämföras med den tidigare läroplanen där leken beskrevs som en viktig del i barns lärande, men det var inte lika tydligt skrivet om barns spontana lek och den vuxenledda leken (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Barns positioner i lek i en barnträdgård på 1930-talet – barn tränar ledarskap →

Artikel

Personlighetsbilden av Lars – en analys av en ledarinnas seende

Lämna en kommentar

HANNA VRETBLOM

I barnträdgårdens verksamhet kunde barn från olika sociala klasser mötas, även om det fram till 1980-talet var relativt liten andel barn som var i det vi idag kan kalla förskoleliknande verksamhet. De fattiga barnen skulle genom att tillbringa tid på barnträdgården skyddas mot fattigdom liksom det som följde med fattigdom såsom sjukdomar, hunger, smuts och oreda. Barn till bättre beställda skulle tränas i självständighet och förberedas för skolan. Genom de barnobservationer som genomfördes i barnträdgården från början av 1930-talet har vi idag ett historiskt material där skyddsaspekter riktade mot barn kan studeras.

Fortsätt läsa Personlighetsbilden av Lars – en analys av en ledarinnas seende →

Artikel

Våra barns hemliga liv. En jämförande och spårande analys av observation- och dokumentationspraktiker 1920−2020

Lämna en kommentar

MARIA HYLBERG

Hösten 2020 pågick en debatt om tv-programmet Våra barns hemliga liv (2020). I programmet fick tittaren följa en, menar jag, fiktiv förskola där barnen utsattes för olika lösningsorienterade experiment. Dessa experiment innebar ofta att barnen själva skulle hantera och reda ut olika problematiska situationer, helst utan inblandning av en vuxen. Programmet diskuterades, lovordades och kritiserades i såväl sociala medier som i dagstidningar (Brodrej 2020; Jansson et al, 2020; Wyndhamn 2020). Bland annat påpekades huruvida programmet var etiskt försvarbart utifrån att barnen utsattes för iscensatta experiment där barnens beteenden analyserades – av vuxna på bästa sändningstid.

Fortsätt läsa Våra barns hemliga liv. En jämförande och spårande analys av observation- och dokumentationspraktiker 1920−2020 →

Innehåll, Nytt nummer, Tidskriften Vägval i skolan

VÄGVAL NR 1 / 2021 “VÅRNUMMER”

Lämna en kommentar

INLEDNING
Britten Ekstrand

En ny utbildning för ett nytt Sverige – Den tekniska elementarskolan 1855–1920
Fay Lundh Nilsson

Anna Whitlock – en pedagogisk pionjär
Anders Johnson

Skolkommissions inre arbete: skolutredning på lärares beprövade erfarenhet och vetenskaplig grund
Johan Samuelsson

Vägvalet att inrätta och tillåta musikklasser: En berättelse om etableringen av profilerade grundskolor
Jonathan Lilliedahl

 

Omslagsbild: Anna Witlock, porträtt av Natanael Beskow, 1918

Artikel

INLEDNING

1 kommentar

BRITTEN EKSTRAND

Detta nummer av Vägval i skolans historia består av fyra från varandra fristående nedslag i svensk skolhistoria. Först behandlas framväxten och utvecklingen av den tekniska elementarskolan 1855–1920 fram till dess fackskolan ersatte densamma. Härefter får vi möta den pedagogiska pionjären, reformpedagogen och en av ledarna för den kvinnliga rösträttsrörelsen Anna Whitlock (förebild för Dagmar Friman i den svenska TV-serien Fröken Frimans krig). Vidare uppmärksammas 1946 års skolkommissions inre arbete. Det vill säga frågan om hur själva arbetet gick till; det omfattande arbetet som ledde fram till betänkandet. Slutligen fokuseras ett utbildningspolitiskt vägval på 1980-talet då regeringen tillät kommunerna att inrätta musikklasser inom grundskolans ram. Ett beslut som blev början på en avreglering som lett till framväxten av profileringen i såväl fristående som kommunala skolor.

Fortsätt läsa INLEDNING →