JOAKIM LANDAHL
Det här numret bjuder på fem utbildningshistoriska studier som bland annat handlar om marknadisering, internationell påverkan, barnträdgårdens historia, kristendomsundervisning och gymnasieinspektion.
What Japan Learnt from Swedish Education: From Thunberg to Thunberg
KAMPEI HAYASHI
Despite the distance between Sweden and Japan, both countries have benefitted from a 245-year reciprocal learning relationship. Since 1775, the nations have contributed to, and benefitted from, each other’s educational successes. This article reviews the history of Swedish education in Japan.
Fortsätt läsa What Japan Learnt from Swedish Education: From Thunberg to Thunberg
Talet om material och arbetssätt i barnträdgårdens historia
ANNELIE FREDRICSON
Vilket material och vilket arbetssätt som förskolan ska arbeta med är frågor som varit och är en betydande del av förskolan verksamhet. Det är frågor som har haft och har som mål att skapa de bästa förutsättningarna för barns utveckling och lärande, oavsett när i förskolans historia. I detta bidrag lyfter jag fram några röster i form av skribenter som blev kända för mig under arbetet med avhandlingen Barnträdgårdens didaktik. Kontinuitet och förändring i talet om material och arbetssätt i tidskriften Barnträdgården 1918–1945. Syftet var att undersöka hur tidskriftens innehåll, som handlade om material och arbetssätt, skapade föreställningar om innehållet i barnträdgårdens verksamhet. Vilka argument framfördes för att bibehålla eller förändra material och arbetssätt?
Fortsätt läsa Talet om material och arbetssätt i barnträdgårdens historia
Den svenska förskolemarknadens födelse: Från Lex Pysslingen till barnomsorgspeng
ESBJÖRN LARSSON, JOHANNES WESTBERG
Även om privatisering av offentlig verksamhet är något som ofta kritiseras är möjligheten för föräldrar att välja förskola för sina barn något som många idag tar för givet. Att kunna välja mellan olika slags förskolor har emellertid inte alltid varit en självklarhet. Så sent som 1984 förbjöds offentliga bidrag till privata vinstdrivande förskolor och det var först genom införandet av en barnomsorgspeng 2009 som förskolan blev ett slags marknad.
Fortsätt läsa Den svenska förskolemarknadens födelse: Från Lex Pysslingen till barnomsorgspeng
Objektivitet och konfessionell undervisning – dagens syn på konfessionell undervisning i ljuset av det tidiga 1900-talets debatt om kristendomsundervisningen
EMMA HELLSTRÖM
Att skolans religionsundervisning ska vara objektiv och icke-konfessionell för att svara upp mot religionsfriheten ses idag – oftast – som något självklart. Så har det emellertid inte alltid varit. Vid 1900-talets början när skolans religionsundervisning diskuterades intensivt i såväl lärarorganisationer som i politiska och kyrkliga sammanhang ansåg flertalet aktörer att religionsundervisningen utan problem kunde vara konfessionell och ändå svara upp mot de ökade kraven på objektivitet och religionsfrihet. Genom att lyfta fram hur begreppen konfessionalitet, objektivitet och religionsfrihet diskuterades under 1900-talets första decennier syftar denna artikel till att visa på hur förståelsen av dessa begrepp sammanfaller med och skiljer sig åt från hur vi idag förstår dessa begrepp.
Minnen från gymnasieinspektionen
MARTIN JÄRNEK
Det är snart fyrtio år sedan gymnasieinspektionen försvann. Den är redan historia och det är kanske inte så många idag som kommer ihåg gymnasieinspektörernas verksamhet. Därför tycker jag att det kan vara dags att skriva ned några minnen från denna verksamhet, där jag var verksam i perioden 1977-1982. Det var min start inom den statliga skoladministrationen. Verksamheten upphörde 1982 genom en omorganisation där länsarbetsnämnderna övertog inspektionsverksamheten även över gymnasieskolan.
VÄGVAL NR 3-4 / 2021, TEMA: ”DEN SISTA LÄRARHÖGSKOLAN”
INNEHÅLL
Inledning
Magnus Hultén
Lärarhögskolan från vaggan till graven
Erland Ringborg
Från lärarkandidat till prorektor
Astrid Pettersson
Lärarhögskolans uppgång och fall – några intryck
Sven Hartman
Lärarhögskolan i Stockholm – lärarnas eget Hogwarts
Lisa Carlsson
Gemensamt campus för lärarutbildningarna
Hans Persson
Estetiska inslag i lärarutbildningen från självklarhet till ovisshet
Eva Österlind
Drama på lärarhögskolan
Kent Hägglund
Lärarhogskolan som försvann
Ingrid Carlgren
© Foto: Bergslagsbild
Inledning
MAGNUS HULTÉN
Lärarhögskolan i Stockholm (LHS)(1) fanns mellan 1956–2007. Den 1 januari 2008 uppgick dess verksamhet under turbulenta former i Stockholms universitet. En gång i tiden var den landets ledande lärarutbildning, kronjuvelen i det svenska skolbygget. Med tiden kom dock ”lärarhögskolan” också att ses som roten till det dåliga i svensk skola.
Lärarhögskolan från vaggan till graven
ERLAND RINGBORG
Lärarhögskolan i Stockholm inrättades 1956 på förslag av 1946 års skolkommission. Kommissionen hade lagt förslag om införande av nioårig grundskola och såg att nya krav ställdes på lärarutbildningen. Det behövdes en förstärkning av forskning och utvecklingsarbete med anknytning till skolan. Därför skapades landets första lärarhögskola, och den försågs med en pedagogisk institution och en professur i pedagogik.
Från lärarkandidat till prorektor
ASTRID PETTERSSON
Lärarhögskolan i Stockholm har haft betydelse för mig under många år och jag har lärt mig mycket genom mina olika roller.
Det började höstterminen 1970 då jag skulle fullfölja min ämneslärarutbildning med ett år på Lärarhögskolan. Efter tre års ämnesstudier vid Stockholms universitet skulle jag läsa pedagogik och metodik men också få mycket praktik, nio veckor under den första terminen och en halvtidsanställning under den andra terminen, då även betyg i lärarskicklighet skulle sättas utifrån en tregradig skala. Det var mycket jag lärde mig under det året som jag haft nytta av under min tid som lärare i grundskolans högstadium och gymnasieskolan.