Årsboken 2021 har titeln Skolans högtider – Ceremoni, fest och firande i svensk skolhistoria. Det är den 224:e årsboken som getts ut av Föreningen för svensk undervisningshistoria sedan 1921. Bra jobbat, eller hur! Nästan alla tidigare årsböcker är digitaliserade och går att klicka sig fram till via hemsidan.
INLEDNING
Agnes Hamberger
Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980
Josefin Englund
Nya perspektiv på förskolans historia: Etnografiska ögonblicksbilder från lek och institutionellt vardagsliv på 1930-talet
Anne-Li Lindgren, Ingrid Söderlind
Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning
Annelie Holmberg
PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia
Åsa Broberg
Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet
Martin Järnek
AGNES HAMBERGER
Årets tredje nummer av Vägval i skolans historia bjuder på en omväxlande läsning, från det sena 1800-talets lärarliv fram till 1990-talets organisationsreformer. Gemensamt har artiklarna ett intresse för de förändringar som präglat den svenska skolan under ett händelserikt århundrade där nya förutsättningar och krav på skolan drivit på utvecklingen.
JOSEFIN ENGLUND
”Käck lärarinna som hamnat i en obygd
frågar om det finnes någon bildad, trevlig o.
präktig 35–38 års man …”
(Dagens Nyheter 15 februari 1930)Kanske finns det inte någon annan yrkesgrupp under modern tid som förställningar kopplade till yrkesidentiteten varit så nära sammankopplat med civilstånd och konstruktionen av kön: Läraryrket öppnades för kvinnor just som ett sätt att lösa problemet med de ogifta kvinnornas försörjning. Sökande efter ett heterosexuellt livspartnerskap handlade på detta sätt inte bara om personliga val, utan också om makt- och statusförhållanden. Men vem var då den ogifta lärarinnan – och den ogifta läraren, och hur såg man på honom och henne och vad hade läraryrket för betydelse i valet av en partner och nytt civilstånd?
Fortsätt läsa Svar till ”Lärarinna 39” – Läraren i Dagens Nyheters kontaktannonser 1890–1980
ANNE-LI LINDGREN, INGRID SÖDERLIND
1930-talet var en tid präglad av förändringsvilja och öppenhet för nya influenser såväl politiskt som i undervisning och vardagsliv, åtminstone i västvärlden. I Sverige var allmän och lika rösträtt nyligen införd, barnfamiljernas levnadsförhållanden lyftes fram i samhällsdebatten och aktörer med anknytning till lärarorganisationer och nationell utbildningspolitik stred för att skolans undervisning och nya teknologiska landvinningar som film och radio skulle användas för att sprida arbetsformer och idéer som gjorde medborgarna delaktiga i offentligheten. Skolbarn var en särskilt viktig målgrupp (Lindgren 1999). Även när det gäller förskoleliknande verksamheter pågick stora förändringsarbeten vid samma tid. Institutionerna för barn innan skolåldern hade lite olika karaktär, men gemensamt för dem var att de till skillnad från skolan inte omfattades av några regelverk och de erhöll inte heller några statliga bidrag (Lindgren & Söderlind 2019).
ANNELIE HOLMBERG
Vad gjorde du i slöjden? Berätta ditt slöjdminne! Alla som har en grytlapp eller smörkniv från skolslöjden får gärna skicka in den till Nordiska museets utställning! Så löd en uppmaning i ett pressmeddelande från Nordiska Museet i Stockholm inför en utställning om skolslöjd år 2012. Budskapet spreds via radio, tidningar och i riktade förfrågningar. Drygt 500 brev inkom, varav 330 med slöjdalster. Dessa brev har gjort det möjligt att skapa en förståelse kring elevers upplevelser av undervisning, vad det är eleven minns.
Fortsätt läsa Blod, svett och tårar – Minnen från slöjdundervisning
ÅSA BROBERG
Genom det sätt som skolan förbereder unga människor för utträde i samhället avspeglas föreställningar och upplevelser av ett samhälle i en viss tid. Kanske tydligare än traditionella ämnen ger den praktiska yrkes- eller arbetslivsorienteringen en bild av vilken typ av samhälle som skolan förväntas förhålla sig till eftersom skolan aktivt måste tolka det nu som eleverna ska möta i utforskande syfte. Prao (praktisk arbetslivsorientering), tidigare Pryo (praktisk yrkesorientering) är heller inget ämne som syftar till vidare studier i något meriterande avseende och måste därför inte anpassa innehåll efter utbildningar på nivån ovanför grundskolan. Det är kontakten med en särskild del av samhället, arbete, som står i fokus för praktisk yrkes- och arbetslivsorientering.
Fortsätt läsa PRYO och PRAO – olika föreställningar om arbete och arbetsliv i grundskolans historia
MARTIN JÄRNEK
Under min yrkesverksamma tid kom jag att arbeta i fem statliga skoladministrationer: Länsskolnämnderna, Skolöverstyrelsen, Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Statens Skolinspektion. Under denna drygt trettioåriga tid skedde mycket stora förändringar inom skolväsendet, men den utan tvekan mest drastiska i mitt liv var när skolväsendet kommunaliserades och Skolverket bildades år 1991. Kring detta tänker jag skriva ned några personliga minnen.
Fortsätt läsa Skolverkets start och skolans kommunalisering – Några minnen från fältet
INNEHÅLL NR 2 / 2020
Inledning
Agneta Linné
Vägval i den statliga förskolepolitiken: Halv- eller heldagsverksamhet, i hemmiljö eller på institution
Ingrid Söderlind, Anne-Li Lindgren
Skolans nedgång i Sverige under 1500-talet
Jakob Evertsson
Lärares mångsyssleri under 1800-talets andra hälft
Johannes Westberg
Modersmålsutbildningens policy i Sverige 1957-2017
Nuhi Bajqinca
Svensk läraretidning – en fråga om facklig sammanhållning (1)
Joakim Landahl
Från fri tidning till utförsäljning – en reporters berättelse
Enikö Arnell-Szurkos
Striden om en fri och obunden fackförbundstidning
Sten Svensson
© Omslagsbild: Konstnär Nils Tirén, 1930. Tillhör Göteborgs stadsmuseums samlingar.
AGNETA LINNÉ
Det här numret av Vägval innehåller fyra fristående artiklar som berör så vitt skilda områden som förskolepolitik, svensk skola under reformationen, lärares mångsyssleri under senare delen av 1800-talet samt modersmålsutbildningen från 1950-talet och framåt med policyfrågor i fokus. Numret rymmer också ett minitema som ger några ögonblicksbilder från lärarpressens historia.
